Riksorganisationen Resenärerna har yttrat sig över förslaget "ändring av översiktsplan för norra staden och järnvägen" i Linköping och noterat att staden ser två alternativa lösningar för Stångådals- och Tjustbanorna. 

I det ena fallet kapas banorna cirka 5 kilometer söder om Linköping central och ersätts med matarbussar till Linköping C, i det andra alternativet föreslås en omdragning av banorna i en nordlig sträckning fram till den tänkta nya stationen i Linköping.

Att tvinga människor att byta till matarbuss skulle i praktiken ge dödsstöten åt Stångådals- och Tjustbanorna, banor som i det nya Sverige med rustat totalförsvar, rimligen borde utgöra en viktig del i att både fungera som omledningsbanor vid störningar på det nationella järnvägsnätet men även täcka ett viktigt regionalt och lokalt transportbehov.

Vi menar att det är mycket angeläget att behålla kopplingen till det nationella järnvägsnätet i Linköping. Detta oavsett om det handlar om dagens centralstation eller en eventuell ny sådan, så att resenärer till/från Kalmar och Västervik även fortsatt kan byta tåg i Linköping utan att behöva åka matarbuss.

Resenärerna menar att järnvägsstationer normalt bör ligga centralt i våra städer för att tågresor ska bli ett attraktivt val även för dem som inte har bil. Linköpings nuvarande centralstation är lätt att nå till fots, med cykel och med lokalbussar. Vi anser därför att centralstationen ligger bäst där den ligger. Om en flytt blir absolut nödvändig är det mycket angeläget att kopplingen mellan det nationella järnvägsnätet och Stångådals- och Tjustbanorna blir kvar.

Det är också värt att notera att Region Kalmar län nyligen beställt helt nya miljövänliga "biomodala" motorvagnståg till just Stångådals- och Tjustbanorna. Tåg som kan drivas både elektriskt och med miljövänligt fossilfritt bränsle. En stympning av banorna långt utanför centrala Linköping med borttagen koppling till det nationella järnvägsnätet, skulle allvarligt hota denna miljövänliga framtidssatsning.

Perioden 1997–2002 gick vissa direkttåg mellan Kalmar/Västervik via Linköping till Stockholm och i något fall även till Uppsala. Banorna genomgick också omfattande upprustning, avgångarna blev fler och nya bekväma motorvagnståg sattes in. Ett sådant scenario är fullt möjligt även i framtiden om järnvägarna fortfarande hänger ihop. 

Detta understryker vikten av att inte låta kortsiktiga ekonomiska resonemang stympa Stångådals- och Tjustbanorna några kilometer bort från Linköpings centralstation.