Resenärerna är Sveriges nationella intresseorganisation för kollektivtrafikens konsumenter. Resenärerna omfattar regionala resenärsnätverk och organiserar därutöver enskilda resenärer. I likhet med många andra organisationer har vi skrivit ett remissvar på Trafikverkets inriktningsunderlag inför ny nationell plan för transportsystemet 2026 – 2037.
I vårt remissvar påminner vi om att Klimatpolitiska rådet har konstaterat att ”inget av de klimatpolitiska målen bortom 2020 kommer att nås med nuvarande förutsättningar och beslutad politik”. För att kunna uppnå målen inom klimatområdet behöver planeringen göras om, från att vara prognosstyrd till att bli målstyrd. En rejäl omflyttning från bil och flyg till kollektivtrafik är en förutsättning för att transporternas klimatpåverkan ska minska. Trafikverket har de senaste årtiondena konsekvent överskattat biltrafikresandet och underskattat utvecklingen av tågresandet. Missvisande prognoser får stor betydelse för de beräkningar som resulterar i att vägåtgärder framstår vara mer lönsamma än spårinvesteringar. Trafikverkets inriktningsunderlag utgår från en fortsatt tillväxt av biltrafiken med omkring 25 procent till 2040, och det förutspås framför ske i och omkring de större städerna, trots att det där finns en väl utbyggd kollektivtrafik. Detta leder till överinvesteringar i vägprojekt, som i sin tur genererar mer biltrafik. Denna prognosstyrning strider mot riksdagens klimatmål och försvårar för en hållbar tillgänglighet.
Inriktningsunderlaget utgår ifrån ekonomiska modeller där ökad biltrafik i princip likställs med samhällsekonomisk effektivitet. De modeller Trafikverket använder sätter ett större värde på minskad tid för bilresor jämfört med kollektivtrafik. Detta värde styr de beräkningarna av vilka investeringar som ses som “effektiva”. Resenärerna anser att det är oacceptabelt att kollektivtrafikanters tidsvinst inte tillmätas samma värde som motsvarande tid för bilister. En kollektivresa ger lägre externa kostnader och inskränker inte på andras rörlighet vare sig nu eller för kommande generationer.
Det är vällovligt att Trafikverket vill satsa på elektrifiering, men det är märkligt att den mest energieffektiva formen av elektrifiering – eldriven järnvägstrafik – inte behandlas som en del av elektrifieringsstrategin. Resenärerna anser att investeringar i huvudsak enbart ska ske i järnvägar, eftersom dessa är underdimensionerade redan i dag på många sträckor. Utbyggnaden av nya stambanor är angelägen inte minst för att frigöra kapacitet för utökad regionaltågstrafik och godstrafik på de befintliga stambanorna. Järnvägssystemet bör ses som en helhet på motsvarande sätt som exempelvis när Öresundsbron byggdes. Först när hela system är färdiga kan det ge nytta i form av underlag för tågtrafik.
Resenärerna vill påpeka att järnvägssystemet är ryggraden i kollektivtrafiksystemet och att resenärer påverkas idag av för låg kapacitet och dålig punktlighet, som till stor del beror på bristande investeringar och underhåll i järnvägsinfrastrukturen. Den största effektivitets- och klimatvinsten uppnås genom att flytta transporter från bil och flyg till kollektivtrafik. En pålitlig och attraktiv kollektivtrafik är en förutsättning för att alla oavsett var man bor eller vilken inkomst man har, ska kunna vara delaktiga i klimatomställningen.
Den nyligen presenterade måluppföljningen från myndigheten Trafikanalys stärker de synpunkter som Resenärerna framför. Myndigheten konstaterar att en fortsatt minskning av växthusgasutsläppen från transportsektorn kommer att vara nödvändig för att Sverige ska nå EUs klimatmål. Det går inte att se någon annan möjlighet att uppnå målen inom än att kraftigt minska användningen av fossila drivmedel i transportsektorn.
Måluppföljningen visar att punktligheten inom järnvägstrafiken nådde ”all time low” under 2023 - de lägsta nivåerna som uppmätts för både person- och godstågen, med undantag för 2010. Den negativa utvecklingen med bristande tillförlitlighet som funnits en längre tid fortsätter. Framför allt Stockholm C sticker ut, med en punktlighet ner mot 65 procent vissa månader. Endast i februari uppnåddes en punktlighet över 85 procent.
Personer med låg ekonomisk standard har sämre tillgång till bil och är därför mer beroende av andra färdsätt, i synnerhet kollektivtrafik. Fordonsinnehavet har sjunkit sedan 2018, både totalt (–2 procent) och för personer med låg ekonomisk standard (–8 procent). Män äger fler bilar än kvinnor, har en högre körkortsandel och deras körsträckor är också längre. Genomsnittlig andel kollektivtrafik av det totala resandet mätt som personkilometer 2022, enligt Trafikanalys resvaneundersökning är 13,7 % för män och 19,5 5 för kvinnor. Priserna för både bil och kollektivtrafik har ökat sedan 2009, men fem gånger mer för kollektivtrafik. Medan milpriset för bil varierar upp och ned mellan åren, tenderar kollektivtrafikpriset bara att öka.
Att verka för en ökad kollektivtrafikandel av de motoriserade resorna är en ansvarsfull framtidsinvestering.
