I vår debattartikel lyfter vi tre problem där volymen lastbilstransporter är en viktig orsak: vägskador, dödsolyckor på väg samt klimatpåverkan. Angående potthål och övriga vägskador som är påtagliga för alla privatbilister väljer Transportföretagen i sin replik att inte säga något alls. Det är klokt av dem eftersom det finns en övertygande evidens för sambandet mellan tunga lastbilar och förekomst av allvarliga vägskador. 40 procent av vägarna i norra Sverige och 25 procent av dem i södra Sverige bedöms vara i dåligt eller väldigt dåligt skick. Om inte utvecklingen vänds riskerar vägarna att ytterligare försämras.

Vägunderhållet riskerar därmed att begränsa utrymmet för att sköta järnvägsnätet. Till följd av den dåligt skötta järnvägen Kiruna–Narvik skedde en urspårning som hittills beräknas kosta LKAB 5 miljarder kronor i utebliven försäljning. I stället för att ösa ut mer skattepengar på vägunderhåll är det dags att Sverige gör som andra länder; sänker lastbilstransporternas maxvikt och volym så att vägar och broar kan hållas i gott skick.

Under 2023 var lastbilar inblandade i 22 av 37 mötesolyckor med dödlig utgång. Det är ingen nackdel om lastbilar förses med de förlåtande fronter, så som lyfts i debatten. Men med tanke på lastbilars tyngd är det mycket viktigare att minska antalet trafikolyckor där tunga fordon är inblandade jämfört med att sätta krockkuddar på lastbilar.

Transportsektorns beroende av fossil energi är en av de största utmaningarna i klimatomställningen. Den totala transportvolymen måste dras ner och transportarbetet i mycket högre utsträckning utföras med energieffektiva transportslag som järnväg. Både av beredskapsskäl och av miljöskäl bör varulager, cirkulära processer och närproduktion/förädling ersätta många av de långa transporterna. Färdiglagad mat och bröd ska inte köras i hundratals mil, och det är bättre att skicka recept digitalt.

Längre lastbilar och högre maxvikt leder till att vägtransporter blir billigare. När priset för lastbilstransporter sjunker kommer kunder alltmer att välja lastbil i stället för tåg. Om själva omlastningen kostar mer än hela vägtransporten hamnar godstågen och sjöfarten alltid i underläge. I praktiken kan det innebära att kombitrafiken inom Sverige riskerar att läggas ner. Detta leder i sin tur till att underlaget för järnvägstransporter krymper, att industrispår försvinner samt att nätverket för vagnslast- och kombitransporter tunnas ut. I slutändan kan det då bli ännu fler vägtransporter och högre energianvändning jämfört med om godset gått på järnväg.

Transportföretagen påstår felaktigt att ”förhållandet mellan godstrafik på järnväg och på lastbil varit relativt oförändrat de senaste decennierna”. Enligt uppgifter från myndigheten Trafikanalys stod vägar för 43 procent av godstrafiken 1972, järnväg för 39 och sjöfart för 18 procent. Under 2022 var fördelningen 70 procent väg, 19 procent järnväg och 11 procent sjöfart.

Vår slutsats kvarstår: För att minska förekomst av potthål, dödsolyckor och klimatskador bör såväl lastbilarnas antal som storlek minska.