Med utfasning av fossil energi i fokus på klimattoppmötet i Dubai bör Sveriges kommuner underlätta för att fler ska välja fossilfria fordon. Som en Viable Cities-kommun är Lund på god väg – men omställningen måste gå snabbare.

Både ur ett material- och kostnadsperspektiv är cykeln överlägsen jämfört med andra fossilfria fordon. Samtidigt prioriteras cykeln sällan. I Lunds kommuns egen lista “30 saker vi gör för att Lund ska bli klimatneutralt 2030” nämns cykeln endast en gång. Samtidigt står persontransporterna i Lund för runt 50 procent av kommunens utsläpp. Något måste ändras – och här har cykeln en stor potential.

Med nya EU-mål om fördubblat antal cyklade kilometer till 2030 bör Lund satsa mer på detta hållbara och ekonomiska transportmedel – som dessutom leder till en ökad folkhälsa och därav samhällsekonomiska besparingar. 

Medan satsningen på supercykelstråk är välkommen är tidshorisonten på tok för lång. För ett sammanhängande nätverk av cykelvägar av god standard – en förutsättning för många att börja cykelpendla – har vi inte tid att vänta. 2025 är en rimligare tidshorisont.

Även på andra plan finns det stor förbättringspotential för cykeln i Lund. Konflikter mellan cyklister och andra trafikslag nämns ofta, och här behöver hållbara transporter – cykel, gång, och kollektivtrafik – att prioriteras. För att alla ska få plats måste biltrafiken minska drastiskt.

Hur? Tja, vi kan ju börja med att marknadsprissätta bilparkeringen, till exempel. Idag bakas stora delar av parkeringskostnaden in i hyran eller månadsavgiften oavsett om den boende äger bil eller ej. Varför ska jag subventionera grannens bilägande? 

I klimatkrisen som råder är cykeln ett billigt och hållbart verktyg som kan tillgängliggöras för de flesta. Nu är det dags att visa det.