Regeringen bör tillsätta en kriskommission för järnvägen. Idag saknas en tydlig ledning som sköter järnvägen långsiktigt och tar ett helhetsansvar gentemot resenärer och godstransportörer. Alla länder med fungerande tågtrafik har en separat förvaltning av järnvägen och det behöver även Sverige ha.

Efter sommarens översvämningar behöver många järnvägssträckor lagas och förstärkas om det ska vara säkert att åka tåg utan nedsatt hastighet. Ansvarig minister, Andreas Carlson (KD), har aviserat att det ska finansieras genom att anslag till nya stambanor stryks. Det är fel väg att gå.


Industri, arbetsmarknad och levnadsstandard hämmas om det inte finns smidiga tågförbindelser. För att hantera klimatkrisen behöver järnvägen både säkrare spår och större kapacitet. En rejäl omflyttning från bil och flyg till tåg är nödvändig om Sverige ska nå landets klimatmål. Därför bör de miljarder som anslagits för utbyggnad av vägar frigöras och flyttas till järnväg.


Elektrifiering är centralt för att klara klimatomställningen. Sveriges klimatpolitiska råd betonar att elektrifiering måste kombineras med effektiva transporter. Den största effektiviseringen uppstår när transporter flyttar från väg till järnväg.


Det är väl belagt att punktlighet är det viktigaste för resenärer. Trots det har punktligheten på fjärrtågslinjerna Stockholm-Malmö/Köpenhamn, Stockholm-Göteborg och Stockholm-Karlstad-Oslo under de senaste 15 åren vanligtvis legat under 75 procent. Trängseln drabbar även godstrafik. Under de senaste tio åren har transporttiden för ett genomsnittligt godståg mellan Hallsberg och Malmö under dagtid ökat med mer än 90 minuter.

Ett statligt bolag för att bygga de större strategiska järnvägsprojekten kan vara ett sätt att få en finansiering som samtidigt ge utrymme för andra järnvägssatsningar. När Öresundsbron byggdes användes en sådan lösning med framgång. Ny järnväg kan då byggas på kort tid i ett svep istället för att delas upp i flera nationella planer. Serieproduktion och standardiserad utformning kan sänka kostnaderna.

Regeringen påstår att det blir för dyrt att bygga nya stambanor och vill istället satsa på de gamla stambanorna, men då krävs utbyggnad till fyra spår på stora delar vilket bedöms kosta minst lika mycket som nya stambanor. Om tågen hastighetssepareras så att snabbtåg kör på ett spår och gods- och pendeltåg på ett annat, skulle kapaciteten för gods- och pendeltåg tredubblas.


Mellan Warszawa och Tallin byggs höghastighetsbana som är klar före 2030. Frankrike ska investera 100 miljarder euro på järnvägstransporter fram till 2040, har fått EU-godkännande för att förbjuda flyg på tre destinationer där snabb tågtrafik finns som alternativ och planerar att höja flygskatten för att få ökade medel till järnväg.

Italien har visat att utbyggnad av järnväg Milano–Rom har lett till en drastisk minskning av flygresande mellan städerna och i Spanien har en motsvarande förändring skett Madrid–Barcelona/Sevilla/Valencia. Schweiz utmärker sig genom hög punktlighet, ett stort tågutbud samt att järnvägsbyggen sedan 2001 delfinansieras av kilometerskatt för lastbilstransporter. I Tyskland har en jättesatsning på att uppgradera järnvägsnätet satts igång.

SJ har tagit initiativ till ett omtag för svensk järnväg. Det behövs verkligen och bör beredas av en brett sammansatt kriskommission för järnvägen.