Den stora fleråriga nationella infrastrukturplanen innebär att Sverige rekordsatsar 165 miljarder kronor på våra järnvägar för att ställa om transportsystemet och driva på den gröna industriella revolutionen. I tillägg har Trafikverket ett pågående regeringsuppdrag att fördela 600 miljoner kronor till hållbara intermodala omlastningsplatser för alla trafikslag: ”den nationella planen ska bidra till (...) att varor och gods transporteras på ett hållbart och klimatsmart sätt”. Och i senaste regeringsförklaringen slår statsminister Ulf Kristersson fast att ”Behoven inom den svenska infrastrukturen är stora (...). Satsningar på järnvägen ska i första hand underlätta för arbetspendling och godstrafik, som stärker jobb och tillväxt”.

Intentioner och ambitioner är lika stora som tydliga. Sverige ska år 2050 inte ha nettoutsläpp av växthusgaser och fordonsflottan ska vara fossil-oberoende redan 2030. Idag går uppemot 80 procent av den svenska oljeimporten till transporter. Järnvägen kommer att bli helt avgörande för att nå klimatmålen.

Mot den bakgrunden är det en märklig brist eller förbiseende att regeringen inte inkluderar och ger Green Cargo – statens eget godstransportör på järnväg – ett större ansvar för godstransporternas klimateffekt. De förutsättningar som Green Cargo fått av sin ägare staten, ser tvärtom ut att försena och hindra Sveriges omfattande klimatambitioner.

I dagsläget har Green Cargo sannolikt av ekonomiska skäl meddelat kunder att de måste minska antalet omlastningsplatser. Det är inte offentligt vilka de är och var de ligger, men om bolaget halverar antalet omlastningsplatser så reduceras möjligheterna att utföra transportuppdrag. Räddas endast de absolut mest lönsamma, så kan vi befara att norra Sverige inte kommer att prioriteras.

Att statens eget bolag för godstransporter på järnväg tackar nej till transportuppdrag och på så sätt lämnar marknader är ur klimatsynpunkt kortsiktigt och fel prioriterat, särskilt i norrlandslänen med sina långa avstånd, där nyttan av fler järnvägstransporter just nu är som störst för svensk industri. 

Svenska industrins klimatomställning går i ett rasande tempo. Det transportintensiva näringslivets behov av kapacitetsstark och energieffektiv logistik bara växer. Ska Sverige nå klimatmålen och samtidigt stärka sin konkurrenskraft krävs det att järnvägen och järnvägsoperatörerna steppar upp och levererar skiftet där långväga gods flyttar från väg till järnväg och/eller sjö. Då minskar utsläpp av både växthusgaser, partiklar och mikroplaster. Det bidrar till vägarnas trafiksäkerhet och minskad trängsel eftersom lastbilarnas transportarbete kan flytta till kortare sträckor. Industriföretagen kan reducera sina CO2-utsläpp med detsamma eftersom järnvägen redan är på plats och inte behöver vänta på stora investeringar och anläggningsarbeten.

Om ett företaget som Expandia – som på flera platser i Sverige tillverkar nya och reinvesterar i paviljonger och moduler för ändamål såsom sjukvård, skolor, kontor, LSS-, äldre- och entreprenörboenden, i landet och för ny-industrialiseringen i Norrlandslänen – inte får transportera sina paviljonger med Green Cargo eftersom uppdraget inte bedöms som tillräckligt lönsamt, så är statens avkastningskrav för höga och transportkapaciteten för låg. Det är till och med så att de flesta transportköpare är i dag beredda att betala mer för järnvägstransporter än för transport på väg eftersom låga CO2-utsläpp är viktiga för många affärsmodeller och företagsledningar än kostnadsjakt. Alla vill idag minska sina klimatavtryck och här skulle Green Cargo kunna bli del av kedjan.

Det är med andra ord en jättemöjlighet för regeringen att ge Green Cargo en tydligare roll. Det statliga bolaget kan ges i uppdrag att öka sin kapacitet, fokusera på kundbehov och sätta klimatambitioner i första rummet. Det skulle momentant hjälpa landet att nå klimatmålen och öka ny-industrialiseringens tempo i norra Sverige. Faktum är att det inte råder någon kris i statens bolagsportfölj. 2021 ökade bolagens värde med 120 miljarder kronor till 820 miljarder, och sammanlagda vinsten var för första gången mer än 100 miljarder kronor.

Som både Trafikverket, nuvarande- och flera tidigare regeringar konstaterat så finns det ett omedelbart behov av mer järnvägstransporter. Vi kan inte vara nöjda med oförändrad eller minskad kapacitet för godstransporter på järnväg, när lastbilstransporterna på väg under samma period ökar dramatiskt.

Regeringen bör uppdra åt Green Cargo:

• Att försäkra hela landet med klimatvänliga godstransporter på järnväg.

• Att prioritera transporter efter hur mycket de reducerar klimatgasutsläpp.

• Att öka möjligheten att ta uppdrag genom att öka antalet intermodala omlastningsplatser.