Kungliga automobilklubben, KAK, har en syn på planering av städer och stadskärnor där människors behov kommer i andra hand (Aktuella frågor 27/1). Kungahuset och bilcentrerad stadsplanering är fenomen svåra att associera med framtiden, deras höjdpunkter kan ha inträffat under 1900-talet.

Att styra framåt med hjälp av backspegeln är inte särskilt klokt vare sig när det gäller bilkörning eller stadsplanering.

Översvämningarna i samband med stormen Malik häromdagen har aktualiserat behovet av att göra städer bättre rustade för extremväder. Därför bör politiker lyssna på klimatforskningen.

KAK:s företrädare Jacob Laurin och Jacob Faxe hävdar att ”det går inte att komma ifrån att bilen är det dominerade färdmedlet” som om det vore styrt av en naturlag eller en gudomlig kraft.

Zürich, Gent, Vancouver, Freiburg, Melbourne och många andra städer i världen visar att andelen biltrafik kan minska till förmån för cykel och kollektivtrafik om städerna planeras för det. Mest i ropet är kanske Paris med sitt koncept 15 minuters-staden där boende, arbetsplatser och service förläggs nära varandra. Frånsett det minskade behovet av bilkörning kan det leda till områden som är trygga och trevliga att vistas i.

KAK ogillar att Malmö satsar på mer plats för cyklar och trädplanteringar. Jacob Laurin och Jacob Faxe påpekar ”att köra bil inte ska ställas mot att åka kollektivt, cykla eller gå”. Men ett obegränsat antal bilister, cyklister och gångtrafikanter kan inte samtidigt ta sig fram på en gata eller bro.

Malmö måste också i likhet med andra städer bygga om gatunätet för att förhindra att trafiken stoppas upp när det blir skyfall eller långvariga regn. Om till exempel Klaffbron vid Universitetsholmen ska dimensioneras för att invånarna oavsett väder ska kunna ta sig till och från Västra hamnen kan inte bron vara hur bred som helst. Kollektivtrafik, cykling och gående tar mindre plats än om alla ska färdas i bilar över bron.

En annan lärdom från extrema väderleksförhållanden i Malmö är att tunnlar utgör risker eftersom vatten kan tränga in i dem. Det gör förhoppningsvis att Trafikverket undviker att planera nya tunnlar.

Ytterligare ett argument mot KAK:s plädering för en bilorienterad stadsplanering är önskan om ren luft. Nyligen presenterade London School of Hygiene and Tropical Medicine en studie av hur minskad biltrafik till följd av covid 19-restriktioner påverkat luftkvaliteten i 47 europeiska städer. Störst effekt uppmättes när det gäller lägre halter av kvävedioxid, något som förebygger ohälsa och sjukdomar. Enligt Europeiska miljöbyrån, EEA, ledde exponering av kvävedioxid 2019 till 40 000 förtida dödsfall inom EU. Med tanke på att träd renar luft och har rotsystem som motverkar översvämning är fler träd och färre bilar en samhällsvinst i många olika avseenden. Och även om elbilar inte förorenar luften så ska de som Jacob Laurin och Jacob Faxe mycket riktigt påpekar parkeras och tar därmed upp yta där alternativet kan vara träd eller cyklar.

Risken för utarmning av cityhandeln ska tas på allvar och är ett av flera motiv för den systematiska omvandling av torg som har skett i Lund. Med aktiviteter året runt som drar till sig människor i alla åldrar förbättras underlaget för stadskärnans näringsidkare.

Allt fler kommuner inrättar sommartorg och sommargågator för att höja stadskärnans attraktivitet och värna cityhandel. Ett nationellt förbud mot ”fri frakt” vid näthandel och möjlighet till kommunal parkeringsskatt vid externa köpcenter skulle förstärka cityhandelns konkurrenskraft.

Att flytta bilar från markparkering till p-hus kan också bidra till att ytor frigörs för uteserveringar och flanerande människor. Att subventionera bilism genom att göra markparkering gratis, som den styrande Lundakvintetten och Socialdemokraterna i Lund föreslår, har motsatt effekt och försämrar dessutom p-bolagets ekonomi eftersom intäkterna i p-husen minskar. I morgon, onsdag, ska kommunstyrelsen i Lund fatta beslut om markparkering ska vara gratis för bilister i kommunen året ut. För att värna cityhandeln och minska klimatpåverkan bör förslaget avslås.

Låt människors välmående vara all stadsplanerings utgångspunkt.