Johan Anselmsson, professor i företagsekonomi på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, säger sig inte ha sett någon analys av var olika partier står när det gäller hur landets stadskärnor ska utvecklas (Aktuella frågor 5/1). Han har helt rätt i att stadskärnorna bör bli en kommunal valfråga, men när det gäller vilka åtgärder som behövs har vi olika uppfattningar.

Stadsplanering måste sluta utgå från bilar och istället sätta människor i centrum.

Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), kommunstyrelsens ordförande i Malmö, beskriver på ett förtjänstfullt sätt hur politiken i Malmö ökar stadens attraktionskraft med bland annat expressbussar, supercykelstråk, och sommargator (Aktuella frågor 10/1). Men för att minska klimatpåverkan behöver Malmö göra som Lund: med hjälp av spårvagnar öka kollektivtrafikens förmåga att ta många resenärer.

Livsbetingelserna på jorden är hotade till följd av den klimatförändring förbränning av fossil energi har medfört. För att försäkra kommande generationer vatten, livsmedel och andra grundläggande behov krävs en fundamental samhällsomställning. Den är lättare att göra i städer än på landsbygden.

I städer kan invånarnas transportbehov lättare tillgodoses med kollektivtrafik och cykel. Men städer är mer sårbara i förhållande till skyfall och annat extremväder som ökar till följd av klimatförändringen. För att skydda hus, hem och nödvändig infrastruktur som gator måste städernas beredskap för översvämningar stärkas.

Precis som Johan Anselmsson anser jag att politiker bör ta ett större strategiskt ansvar. Det är politiker som avsätter pengar till busskörfält eller fler motorvägsavfarter. Det är politiker som beslutar om åkrar ska omvandlas till industrimark eller ej. Det är politiker som vid nybyggnation kräver parkeringsgarage för bilar eller p-platser för cyklar.

Bilister har länge haft ett sammanhängande väg- och gatunät som är uppdelat efter hastighet och förväntad trafik. Bilister är vana vid att vägarna håller en jämn standard och att det finns en fungerande vägvisning. Parkering, bensinstationer och andra faciliteter är utformade efter deras behov.

Stadsplaneringen bör skifta fokus och istället utgå från energi- och yteffektiva trafikslag som bidrar till folkhälsa, alltså kollektivtrafik, cykel och gång.

Att åstadkomma bekväma cykelstråk där det idag finns bilar är kanske det bästa en stad kan göra för att minska användningen av fossil energi.

Att en stadskärna ska passa alla invånare är en klok strategi och kan bidra till jämställdhet. Skillnaderna mellan hur kvinnor och män förflyttar sig i och utanför städerna är stora och väl dokumenterade. Kvinnor åker mer kollektivt och går oftare. Män kör mer bil. Fart och framkomlighet för bil värderas högre av män. Kvinnor prioriterar kollektivtrafik, miljö och säkerhet högre. Om alla reste som kvinnor gör idag, skulle energianvändning och utsläpp från persontransporter i Sverige minska med närmare 20 procent, enligt Sveriges innovationsmyndighet, Vinnova. Inkomst och ålder har också stor betydelse för bilanvändningen.

Satsa på tillgänglighet, understryker Johan Anselmsson. Frågan är bara för vem. Att öka utrymmet för en grupp minskar med nödvändighet utrymmet för andra grupper om arealen mellan husen är begränsad.

För billösa hushåll är fungerande kollektivtrafik avgörande för att nå det som finns bortom gång- och cykelavstånd. Trafikräkningar visar att bilar i många städer disponerar 60 procent av gatuutrymmet trots att gångtrafikanterna är fem gånger fler jämfört med dem som sitter i bilarna.

Cirka 200 Möllevångstorg skulle kunna frigöras om män i Malmö genomsnittligt transporterade sig på samma sätt som kvinnor i Malmö genomsnittligt gör, enligt en utredning som konsultföretaget Trivector gjort på uppdrag av Malmö stad. En privatbil står i genomsnitt stilla 95 procent av dygnet. För klimatet är det bra, men parkeringsrader längs gator kan bli cykelstråk. Lund har högre andel cykeltrafik än andra svenska städer, men kan bli bättre för alla typer av cyklister.

Näthandelns ökning under pandemin har ändrat förutsättningarna för cityhandel. De som vill värna handel i stadskärnan bör läsa den undersökning från Handelns Utredningsinstitut, HUI, som genomförts i Växjö där köpkraften hos bilister och cyklister har undersökts. De senare har mycket större betydelse för affärernas omsättning än vad som tidigare antagits.

Att utgå från forskning och fakta talar för att träd och grönska ska få mer plats. Enligt branschorganisationen Svenskt vatten bör yteffektiva transportsystem, det vill säga att människor tar sig fram genom att gå, cykla eller ta buss, stå högt på städernas dagordning för att frigöra ytor som kan ta hand om vatten. Om villkoren för gång/cykel och kollektivtrafik förbättras kan mark från bilparkeringar och bilfiler omvandlas till grönska och öppet vatten.

Mindre asfalt och mer grönt ökar förmågan att hantera skyfall och extrem hetta. Naturens positiva betydelse för människors hälsa och välbefinnande är väl belagd. Städer som tar ansvar för sina invånare erbjuder attraktiva grönområden till alla oavsett inkomst.

Att prioritera människors primära behov är ett fundament för den miljö- och klimatrörelse gröna partier är rotade i.