Skåne med sina låglänta städer är extra utsatt för klimatpåverkan.

Transporter utgör den största källan till utsläppen av koldioxid och därför bör den vara fokus för klimatarbetet. På senare år har lastbils- och personbilstrafiken i Skåne ökat kraftigt.

Inför FN:s klimatkonferens i Glasgow i höst är det hög tid att Sverige infriar sitt löfte från klimatmötet i Paris 2015, att bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer.

Åtgärder för att minska klimatpåverkan måste kombineras med åtgärder som motverkar effekterna av extrema väderleksfenomen. Det har blivit extra uppenbart i samband med de senaste veckornas översvämningar i Europa och värmerekorden och bränderna i Nordamerika.

Sveriges oberoende tvärvetenskapliga expertorgan Klimatpolitiska rådet har konstaterat att den nuvarande politiken är långt ifrån tillräcklig för att landets klimatmål ska nås. Tekniska lösningar måste kombineras med beteendeförändringar. Takten i klimatarbetet måste öka: en årlig minskning på 17 procent anges i de koldioxidbudgetar som utarbetats av bland annat klimatforskaren Kevin Anderson vid Uppsala universitet.

Såväl politiker på alla nivåer som andra beslutsfattare bör överväga en rad åtgärder.

Regeringen bör föreslå att en avståndsbaserad vägtrafikskatt införs för person- och lastbilar. Den bör vara lägre på landsbygden och högre i städer. Intäkterna bör användas för att öka utbudet av tåg- och busstrafik. SJ, Skånetrafiken och andra trafikhuvudmän bör öka turtätheten utan att biljettpriserna höjs. Intäkterna från vägtrafikskatten kan öronmärkas för att stärka kollektivtrafiken.

Den av regeringen tillsatta Elektrifieringskommissionen bör föreslå en effektiv elektrifiering av transportsektorn. Det råder kapacitetsbrist i det skånska elnätet och effekttoppar kan få allvarliga konsekvenser. Därför bör investeringar i elektrifiering styras dit där varje terawattimme el gör störst nytta, till exempel till flest transporterade människor och högst antal ton gods. Tågtrafik är det i särklass mest energieffektiva sättet att förflytta människor längre sträckor.

Regeringen bör föreslå att nya stambanor för höghastighetståg lyfts ut från Trafikverkets infrastrukturplan och lånefinansieras för att inte tränga undan andra angelägna järnvägsprojekt. Jämfört med andra länder har Sverige låg statsskuld.

Eftersom januariavtalet har upphört att gälla behöver regeringen inte längre ta hänsyn till Liberalerna som bromsat nya stambanor.

Med teknik som används i andra länder kan nya stambanor byggas på cirka tio år med ett upplägg likt Öresundsbrobygget med säkrad finansiering och industrialiserat byggande.

Nattåg och snabba tåg bör ersätta flygtrafik så långt möjligt. Regeringen bör skrinlägga utbyggnad av E22, nya Öresundsförbindelser och andra investeringar som gör det svårare att nå Sveriges klimatmål.

Kommunpolitiker bör se till att gatuparkering för bilar fasas ut så att det blir plats för träd, öppet vatten som bäckar och dammar, cykelstråk och rejäla trottoarer.

Den totala energianvändningen inom transportsektorn måste minska kraftigt. Dagens långt över en miljard fossilbränslebilar kan inte ersättas av lika många elbilar eller gasbilar. De naturresurser som krävs räcker inte till.

Politiskt är det lättast att minska antalet bilar i städer. Där är avstånden mindre och alternativen till bil flera.

Såväl politiker som företag och enskilda personer bör överväga biogas som drivmedel eftersom det vare sig leder till rovdrift av skog eller till ohållbar mineralbrytning. Om framställning av biogas använder gödsel, avloppsvatten och andra organiska restsubstanser som annars ger upphov till växthusgaser blir klimatnyttan än större.

Biogasbilar har till skillnad från elbilar flera egenskaper gemensamt med konventionella bilar – pris, räckvidd, möjlighet till dragkrok. Därför är det glädjande att det statliga investeringsstöd som fått namnet Klimatklivet i våras beviljade 307 miljoner kronor till nya biogasanläggningar i Sjöbo och Tomelilla. Anläggningarna kan öka den skånska biogasproduktionen med 50 procent.

Det är hög tid för radikala klimatbeslut och att följa Greta Thunbergs huvudbudskap: ta ansvar och ställ om i den takt som klimatforskarna rekommenderar.