Idag invigs spårvägen i Lund. Därmed blir Lund den första stad i Sverige på 100 år som etablerar spårvagnstrafik utan att ha haft det förut. Lund är nu en del av den renässans som pågår för spårvagnstrafik i Europa.

Det finns många anledningar till att spårvägstrafik blivit sådan framgång.

Allt fler människor understryker vikten av att kunna gå och cykla på ett säkert sätt. I år har det förstärkts av en önskan om att undvika trängsel under den pågående pandemin.

Gemensamt för attraktiva städer är att biltrafikens anspråk inte har tillåtits bestämma hur stadens ytor används.

Att nedprioritera bilar behöver inte minska människors möjlighet att förflytta sig – snarare tvärtom. Den begränsade ytan mellan husen i städer, särskilt om de är gamla, gör att det inte går att förflytta sig på ett snabbt sätt om de flesta kör bil.

Spårväg har många fördelar framför buss. En spårvagn kan ta upp till fyra gånger så många resenärer som en buss, behöver ingen vingelmån och lämnar därför plats till cyklister och fotgängare.

Friktionen mellan stålhjul och räls är betydligt lägre än friktionen mellan gummihjul och asfalt. Det gör att spårvagnar är väsentligt energisnålare än bussar. Eftersom elkraften successivt tillförs via en kontaktledning behöver spårvagnar till skillnad från bussar inte ha energiförråd ombord, varken tankar eller tunga batterier. Utrymmet kan istället bli sittplatser.

En genomsnittlig buss håller i cirka tio år medan spårvagnens livslängd ofta är den tredubbla. I Göteborg rullar spårvagnar som togs i drift 1965. Skillnaden när det gäller infrastruktur är ännu större. På vissa ställen har den femton år gamla bussgatan Lundalänken mellan Brunnshög och Lunds station behövt ny beläggning tre gånger.

Spårvagnsspår fungerar i 40–50 år. Vid ändhållplatsen promenerar spårvagnsföraren från den ena ändan av fordonet till den andra. I Malmö, som valt 24-meters bussar istället för spårvagnar, måste nu torg byggas om för att klara de nya bussarnas behov av svängradie.

Det som tidigare ansågs vara spårvagnens nackdel – brist på flexibilitet – har visat sig vara en framgångsfaktor. En spårvagnslinje flyttar inte. Det är lätt att se var den finns. Med god turtäthet behöver man inte planera när man ska åka. Spårvagnsstråk kan till skillnad från bussgator anläggas i gräsbevuxna korridorer som suger uppvatten vid skyfall eller långvariga regn.

I Frankrike har 25 nya spårvagnsnät byggts för att minska problem med trängsel och dålig stadsmiljö. Nya spårvagnslinjer kombineras ofta med upprustning av stadsmiljön och har blivit en symbol för urban modernitet.

Såväl företag som människor vill hellre vara grannar med en spårvagnslinje än en bil- eller bussgata. Jämförelser mellan fastighetstaxeringar i städer som väljer spårvagnslinje och eller annan infrastruktur talar sitt tydliga språk.

I den plan för miljöanpassning av transportsystemet i Lund – LundaMaTs – som togs fram på 1990-talet ingick införande av spårvagnstrafik. Men först när finansieringen garanterats via en statlig medfinansiering, ett stadsmiljöavtal, blev det 2015 en majoritet i kommunfullmäktige för att starta spårvagnsbygget.

Allt fler värdesätter frisk luft, minskat buller och mindre klimatpåverkan högre än plats för bilar. Att nu spårvagnar börjar köra i Lund är ett resultat av ett långt politiskt arbete för att staden ska vara ett grönt föredöme.