Danmark har fått en ny regering under ledning av Mette Frederiksen (S). Hon säger att ”Vi har lovat danskarna att vi ska bli den mest ambitiösa regeringen när det kommer till det gröna området”.
Eftersom Sveriges löfte i samband med FN:s klimattoppmöte i Paris var att bli ett av de första fossilfria välfärdsländerna i världen finns det därför en god grund för ett klimatpolitiskt samarbete mellan Sverige och Danmark.
Socialdemokraternas överenskommelse med Socialistisk Folkeparti, Enhetslisten och Radikale Venstre innehåller en plan för klimatet, en bindande klimatlag och ett mål om att minska utsläppen av växthusgaserna med 70 procent.
Sverige har redan en klimatlag och jämfört med omvärlden långtgående klimatmål. Det vore klokt om den danska regeringen i likhet med Sverige inrättar ett oberoende klimatpolitiskt råd som kan göra utvärderingar om regeringens samlade politik är förenlig med de klimatmål som parlamentet har beslutat.
I mars 2019 kom det klimatpolitiska rådets första utvärdering av den förda klimatpolitiken. Utvärderingen fokuserar på transporterna eftersom det är den största inhemska källan till växthusgaser i Sverige. Cirka 80 procent av svensk oljeimport används inom transportsektorn. Rådet konstaterar de åtgärder som beslutats hittills inte alls räcker för att nå de uppsatta målen.
En av klimatpolitiska rådets rekommendationer är att införa vägavgifter i Sverige. Skadlig temperaturökning kan inte bromsas om det inte blir dyrare att använda fossila drivmedel.
Den förra regeringen i Danmark förberedde ett vägavgiftssystem. Med tanke på att klimatet seglade upp som en av de viktigaste frågorna i valrörelsen 2019 är det rimligt att den nya regeringen med sina uttalade miljöambitioner fullföljer beslutet om att införa vägavgifter. Framför allt långtradare, men även personbilstrafik passerar Öresund och ett gemensamt införande vore önskvärt.
Avgifterna bör differentieras mellan stad och land samt efter fordonets vikt eftersom tunga fordon står för en större klimatpåverkan. Rätt utformade kan ett vägavgiftssystem leda till en energieffektiv överflyttning av transporter till järnväg samt sjöfart vad gäller gods.
Många människor som känner ansvar för framtiden har redan börjat ändra vanor. Trots alla brister i tågtrafiken ökar passagerarantalet hela tiden. Men om tågtrafik ska utgöra ett fullgott alternativ till bil måste tillförlitligheten öka rejält.
Eftersom flyget är det i särklass mest klimatskadliga transportslaget borde regeringen Löfven snarast utforma ett beslut om nya stambanor för höghastighetståg som ett givet svar på det klimatpolitiska rådets kritik.
Danmark har också stora järnvägsinvesteringar framför sig om tågtrafiken till kontinenten ska kunna utgöra ett tillräckligt gott alternativ till flyget. Vi är väldigt många som åter vill kunna åka nattåg till Hamburg och slippa se så många långtradare på vägarna.
Klimatpolitiska rådets rekommendationer är tydliga; infrastrukturinvesteringarna måste utgå från minskad klimatpåverkan och inte ökad vägtrafikvolym. Därför borde alla planer på utbyggnad av motorvägar och flygplatser skrinläggas och investeringsmedlen överföras till järnvägen. Upphör med utbyggnad av flygplatser och motorvägar.
Tågtrafik kan transportera överlägset flest människor i relation till energiåtgången. Men ingen som bor i Öresundsregionen kan ha missat att järnvägen har brister som måste rättas till med kort- och långsiktiga åtgärder.
När Öresundsbron nästa år har 20-årsjubileum skulle besluten kunna vara tagna som gör Sverige och Danmark till en gemensam permanent världsutställning för ett fossilfritt transportsystem.
När våra länder tillsammans visar att klimatkatastrofen kan avvärjas blir det lättare för andra länder att lämna fossilsamhället bakom sig och skapa en ekologiskt hållbar framtid. Köpenhamn och Skåne kan leda utvecklingen med cykelvänliga stadsmiljöer och komfortabel regiontågstrafik.