Tågtrafiken har ökat mycket de senaste årtiondena, men järnvägens kapacitet har bara vuxit marginellt. Erfarenheter från till exempel Schweiz och Japan visar att en väl fungerande tågtrafik är fullt möjlig. Men alla länder med pålitliga tidtabeller har separering av olika hastigheter. Arlandabanan där har alla tåg samma hastighet är de tåg i Sverige som har bäst tidsprecision.

Kostnaderna för att bygga ny järnväg ska ställas mot de kostnader som är förknippade med att inte göra det. Förseningar och inställda tåg kostar samhället kostar åtskilliga miljarder kronor om året. I drygt 150 år har man kunnat åka tåg mellan Stockholm och Malmö. De första stambanorna bidrog till att Sverige från att i mitten av 1800-talet ha varit ett av Europas fattigaste länder utvecklades till ett rikt välfärdsland. Korta restider är en nyckel till både förstoring av arbetsmarknadsregioner och överflyttning av resande från flyg och bil till tåg. Om nya stambanor byggs för 250 kilometer i timmen blir överflyttningen halverad.

Järnvägen har möjlighet att bli navet i ett framtida transportsystem där fossila drivmedel fasats ut. Därför är det bra att nya stambanor för höghastighetståg ingår i januariöverenskommelsen mellan S, MP, C och L. På 1800-talet lade järnvägen inte bara grunden för industrialismen, den bidrog till känslan av ett gemensamt framåtskridande. Det blev hela folkets järnväg. Idag bär järnvägen på samma sätt löftet om en grönare framtid och ett smartare sätt att leva än massbilismen.