På landsbygden är bilen helt nödvändig – både idag och i framtiden. För att dessa bilresor ska bli miljömässigt hållbara behöver bensin och diesel ha en ökande inblandning av biobränslen samtidigt som biogas och elladdning görs tillgängligt i hela landet.

För att trafiken ska flyta bättre i städerna samt köbildningar undvikas måste människor i första hand förflytta sig med yteffektiva transportmedel såsom kollektivtrafik och cykel. Trånga gator och vägar korkas snabbt igen om alla ska ta sig fram i varsin bil. Att minska biltrafiken är också motiverat för att hindra att luften förorenas av farliga partiklar från avgaser och däck.

I en levande, miljövänlig och trygg stad behöver bilresor vara ett undantag – inte en regel. Föräldrar ska våga låta sina barn cykla till skolan. För att erbjuda ett alternativ till dem som vill slippa följa kollektivtrafikens tidtabeller och linjekartor är sammanhängande cykelstråk en hälsosam lösning. Att 80 procent av bilresorna i tätort är kortare än 3–4 kilometer visar på en stor potential för byte till cykel förutsatt att städerna erbjuder säkra cykelstråk.

Lennart Bengtsson lyfter i en insändare fram teorin att vi gröna politiker är skeptiska till massbilism i städerna för att vi vill ”bestämma allt”. Så är det naturligtvis inte. Anledningen till att vi ser det stora antalet bilar i städerna som ett problem eftersom stadens utrymme är begränsat. Den biltrafik som behövs bör i första hand ske med bilpoolsbilar och taxi så att parkeringsplatsytor för privatbilar kan få en bättre användning. Runtom i världen byggs städerna om i den riktningen.