Sommarens torka och bränder har blivit en ögonöppnare för många. Få tvivlar nu på att det finns ett samband mellan användning av fossila bränslen och de temperaturrekord som har uppmätts. Det är bråttom att fasa ut oljeberoendet om förändringen till en obeboelig planet ska avvärjas. Fyra femtedelar av Sveriges oljeimport går till transporter. Biltrafik och utrikesflyg är de största källorna till klimatpåverkan. Det kommer att ta tid att ställa om de 4,7 miljoner personbilar som rullar på de svenska vägarna. Trots detta fokuserar allianspartierna på bilar och nya vägar för mer biltrafik i trafikpolitiken.

Även om byte av drivmedel är nödvändigt så är minskad bilkörning helt avgörande för att nå klimatmålen. Det finns inte tillräckligt med bioenergi för att ersätta alla de oljeprodukter som transportsektorn drivs med. För en snabb klimatomställning av vägtrafiken är cykel det effektivaste fordonet. Potentialen att byta bil mot cykel är stor eftersom 30 procent av alla bilresor är kortare än 3 kilometer och hälften av alla bilresor är kortare än 5 kilometer.

Det finns även starka hälsoargument för att byta bilpendling mot aktiv mobilitet. Bland forskare finns en stor enighet om att det behövs minst 30 minuter av pulshöjande fysisk aktivitet per dag för att sänka risken för kroniska sjukdomar och förebygga en förtida död. Färre bilar minskar luftföroreningar och buller vilket också är nödvändigt för att människor ska må bra.

Enligt myndigheten Trafikanalys sjunker cykelns andel av persontransporterna i stället för att öka. Särskilt bekymmersamt är att skolresorna med cykel har halverats sedan 1994. Många föräldrar skjutsar sina barn i bil till och från skolan. I Stockholm är det bara 5–6 procent av arbetspendlingen som utgörs av cykel. Köpenhamn är ett inspirerande alternativ där är står cykeln för över 40 procent av arbetspendlingen.

Lund är en av Sveriges bästa cykelkommuner, men det finns stora behov av att utveckla cykelinfrastrukturen såväl i Lund som i övriga Sverige. Vi verkar för investeringar i ett utbyggt och sammanhängande nät av attraktiva cykelvägar. Vi tog initiativ till en snabbcykelväg mellan Malmö och Lund 2011. Men trots att många gillar förslaget går det alldeles för långsamt att genomföra. Därför vill vi att samtidigt som vi driver på för ny cykelvägsutbyggnad tillämpa Trafikverkets så kallade fyrstegsprincip för att nå mål om ökad cykling.

Enligt Trafikverkets hemsida används Fyrstegsprincipen för att säkerställa en god resurshushållning och för att åtgärder ska bidra till en hållbar samhällsutveckling. Det är framför allt vid eventuell utbyggnad av bilvägar och järnvägar som fyrstegsprincipen ibland har tillämpats. Men med tanke på klimatfrågans allvar föreslår vi att samma princip används för att snabbt nå mål om ökad cykling. Fyrstegsprincipen innebär följande:

Tänk om. Det första steget handlar om att först och främst överväga åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt.

Satsa på så kallad mobility management (beteendepåverkande åtgärder), mobilitet som tjänst där olika transportslag kombineras samt annat som kan bryta den bilnorm som råder i dag. Vi vill att cykel ska vara norm och förstahandsalternativ vid val av färd inom rimliga avstånd.

Optimera. Det andra steget innebär att genomföra åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av befintlig infrastruktur.

30 km/t bör bli maxhastighet för motorfordon i tätorter. Det skulle göra att det blir färre allvarliga trafikolyckor och att fler vågar cykla. Vi vill även ge kommunerna möjlighet att ta ut en parkeringsskatt vid externa köpcenter, arbetsplatsparkeringar och andra ställen där parkering subventioneras genom att bilisterna inte betalar marknadsmässiga priser för att använda marken. Gratis/billig p-plats är ett hinder för att fler ska välja alternativ till bilen.

Bygg om. Vid behov genomförs det tredje steget som innebär begränsade ombyggnationer.

Gör sammanhängande cykelbanor på den hårdgjorda yta som redan finns i och mellan tätorter. Detta är möjligt genom att ta bort markparkering för bil och dra ned på utrymmet för den biltrafik som rullar. Cykelns andel av ytan borde motsvara målen om färdmedelsfördelning.

Bygg nytt. Det fjärde steget genomförs om behovet inte kan tillgodoses i de tidigare stegen. Det betyder nyinvesteringar eller större ombyggnadsåtgärder.

Koldioxidlagring, elvägar och flera av de klimatåtgärder som diskuteras medför stora samhällsinvesteringar. Även i den privata hushållsekonomin kan byte från fossilbil till exempelvis elbil vara en stor utgift. Men att ställa om från bil till cykel är en klok ekonomi utifrån både samhälls- och individperspektiv. Det går dessutom mycket fortare än andra åtgärder för klimatomställning av trafiken.