Förslaget om en skatt på flygresor har länge legat på bordet. En flygskatt skulle göra att flyget i högre grad fick bära kostnaderna för sina utsläpp. Skatten kan utformas på ett sådant sätt att den uppmuntrar resenärer att välja mer miljövänliga alternativ, och även till att uppmuntra flyget till effektivare transporter och minskad klimatpåverkan.

2015 tillsatte regeringen en utredning om hur en sådan flygskatt skulle kunna utformas. Resultatet från utredningen kommer att presenteras i slutet av november.

Under den senaste tiden har det höjts röster om att regeringen måste skrota idén om en flygskatt på grund av att FN-organet ICAO (Internationella civila luftfartsorganisationen) fick till ett avtal om utsläppsbegränsningar i flygsektorn i början av oktober.

Bland annat Centerpartiet, Svenskt flyg och Svenska regionala flygplatser har gått ut och påstått att ICAO:s flygavtal gör att en svensk flygskatt helt onödig. Peter Larsson, vd för Svenska regionala flygplatser, anser att ICAO:s avtal ”möjliggör ett helt fossilfritt flyg” och att en nationell flygskatt nu inte skulle ge någon klimatnytta.

Detta uttalande är fel och missvisande.

För det första gäller ICAO:s avtal bara det internationella flyget, inte det nationella. Enligt siffror från Transportstyrelsen är var femte flygresa från en svensk flygplats en inrikesresa och inrikesresorna i Sverige ökar.

För det andra är det osäkert hur stora effekter ICAO:s avtal faktiskt skulle få.

ICAO:s avtal innebär att flygsektorns utsläpp ska stabiliseras på den nivå den kommer ha 2020. Utsläpp däröver ska kompenseras genom att flygbolagen köper utsläppskrediter som ska minska utsläppen i andra sektorer. Flygutsläppen ska alltså inte minskas från dagens ohållbara nivå, utan 2020 ses som år noll.

Sverige måste ta ansvar för sina flygutsläpp och följa länder som Tyskland, Storbritannien och Italien och införa en skatt på flygresor.