Jag är inte den första att framföra kritik mot modellerna och deras antaganden. Statens väg- och transportforskningsinstitut VTI har exempelvis i flera rapporter konstaterat att det finns stora modelltekniska och praktiska problem förenade med användningen av Trafikverkets prognosmodell Sampers, särskilt vad gäller järnvägssidan. Man konstaterar att modellpaketet i praktiken inte fungerar tillfredsställande och att det finns ”betydande svårigheter med att bedöma rimligheten av de prognoser som genomförs och att över huvud taget få en känsla för hur utvecklingen kan komma att se ut”.

Mycket tyder på att prognosmodellen Sampers kraftigt underskattar utvecklingen av efterfrågan på tågresor till följd av att bygga nya stambanor. När forskare vid KTH gjorde resandeprognoser baserat på egna analyser och beräkningar hamnade de betydligt högre och mer i linje med internationella erfarenheter av höghastighetsjärnväg.

En enig forskningsgrupp inom riksdagens trafikutskott konstaterar i en färsk rapport att: ”I beslutsfattandet är det lätt att lägga för stor vikt vid det näraliggande och det som är lätt att mäta. Det långsiktiga och det som är svårt att sätta kronor och ören på tenderar att få en relativt mindre betydelse. Med tanke på den samhällsstrukturerande betydelse som väg- och järnvägsbyggen får samt hur länge vägar och järnvägar används är det motiverat med nya infallsvinklar på hur den samhällsekonomiska analysmodellen ska utvecklas i syfte att ge beslutsunderlaget en större tyngd, förankring och acceptans.”

När resandevolymerna och överflyttningen från bil och flyg kraftigt underskattas i modellerna, när tidsvinsterna värderas avsevärt lägre för tågresenärer än motsvarande tidsvinst med bil och när värdet av ökad punktlighet för både person- och godstransporter helt utelämnas ur kalkylerna är det föga förvånande att så gott som samtliga järnvägssatsningar i Sverige framstår som olönsamma.

Det är därför hög tid att åtgärda bristerna i modellerna och utveckla relevanta metoder för bedömning av samhällsekonomisk effektivitet.