Det kan finnas skäl för oss som är medlemmar i Miljöpartiet att begrunda vad som är
kärnan i partiets existens. Det var ingen slump att Miljöpartiet bildades strax efter den folkomröstning om kärnkraft som genomfördes 1980. Kärnkraftverk lämnar efter sig ett avfall som är radioaktivt under hundratusentals år. Eftersom det vare sig då eller nu finns en lösning om hur kärnavfallet ska tas omhand på ett säkert sätt blev detta tillsammans med risk för härdsmälta, uranbrytning med mera en vattendelare mellan kort- och långsiktiga hänsyn. Gröna partier bildades i många länder för att representera kommande generationers intressen och att värna naturresurser mot exploatering.
Sågar på vår egen gren
Även om skillnaderna är stora så är vi många i dagens Sverige som har det bra, väldigt bra jämfört med de flesta andra människor i välden. Men för de flesta av oss grumlas glädjen i livet av en orosklump i magen och man undrar hur stor del av vårt materiella välstånd som begränsar livet för andra. Vi som lever här och nu håller i snabb takt på att föröda de naturresurser och de ekosystemfunktioner som är en förutsättning för dem som kommer efter oss.
Politiskt ledarskap. De allra flesta medborgare inser behovet av att göra sig kvitt fossilberoendet, men det krävs ett politiskt ledarskap och en långsiktig plan med kraftfulla åtgärdspaket för att övergå till ett samhälle med en förnybar energiförsörjning. Miljöpartiets uppgift måste rimligen vara att axla detta ledarskap. Som part i samarbetsregeringen och med erfarenheter av majoritetsstyre i åtskilliga kommuner och landsting finns goda förutsättningar om bara partiet förmår att fokusera. Förnybara drivmedel, järnvägsinvesteringar och stadsmiljöavtal bör enligt min mening stå i centrum.
Ersätta oljan. I en orolig värld är det inte tryggt att transportsystemet drivs med en oljeimport, huvudsakligen från Ryssland. Men för att genomföra de stora och jobbskapande investeringar som krävs för att produktion och distribution av förnybara drivmedel ska fungera i hela landet behövs långsiktiga och stabila villkor. En lag med kvotplikt kan tvingar oljebolagen att för varje liter fossil bensin eller diesel de säljer, också sälja en efter hand allt större mängd förnybara drivmedel. En framtida kvotplikt bör utformas så att andelen flytande och gasformiga biodrivmedel som klarar högt ställda kriterier för klimat, miljö, hälsa samt etik ökar. På sikt bör kvotplikten höjas till en förnybar andel på 100 procent – då är fossila bränslena i praktiken förbjudna.
Krävs krafttag med tågtrafiken
Nya stambanor. Samarbetsregeringen måste ta krafttag för att tågtrafiken ska fungera bättre. Tågresenärer ska kunna lita på att tåget kommer fram tid. Frånsett en sammanhållen organisation för järnvägsunderhåll behövs nya spår samt upprustning av regionala stråk för pendling och godstrafik. Sverige var pionjär när stambanorna anlades på 1800-talet. Staten lånefinansierade utbyggnaden av stambanorna. Det omfattande järnvägsbygget gjorde att företag kunde växa och bli exportindustrier med många anställda. För att klara övergången till ett fossilbränslefritt land behövs nu en motsvarande järnvägssatsning.
Stadsmiljöavtal. I städer är det lättast att minska biltrafiken. Sveriges befolkning växer kraftigt och många vill bo i städer. Allt fler föräldrar ställer krav på att uppväxtmiljön ska bli hälsosammare. Barn i tätortsmiljö löper väsentligt högre risk att få sin lungfunktion nedsatt för resten av livet jämfört med barn som inte har så mycket trafikavgaser runt omkring sig. De stadsmiljöavtal som regeringen har inrättat stödjer kollektivtrafik i de städer som vill begränsa privatbilismen. Om fler byter från bil till cykel och kollektivtrafik frigörs mark för bäckar, träd som kan motverka översvämningar när det blir skyfall. Det är inte mellan grönytor eller bostäder som det ska vara konflikt – det är mellan bilberoende och yteffektiva trafiklösningar som valet bör stå. Anslagen för stadsmiljöavtalen bör öka så att fler städer kan utveckla gröna och klimatsäkra bostadsområden där människor mår bra.
Går lätt att förena
Jobb och miljö. I den överenskommelse som ligger till grund för regeringssamarbetet mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet är arbete och miljö centralt. Ambitiösa målsättningar har utfästs. ”Sverige ska bli bäst i Europa på att sänka arbetslösheten” och ”Sverige ska bli ett av världens första fossilbränslefria välfärdsländer”. Dessa båda ambitioner går lätt att förena. Olja och kol tillhör inte framtiden. För att vi, S och MP, ska kunna möta väljarna med tillförsikt och få behålla regeringsmakten efter valet 2018 är det hög tid att fokusera på de konkreta åtgärder som behövs för att ersätta fossilberoende med en ekologiskt hållbar utveckling.