Riksdagen riktade 2015 ett tillkännagivande till regeringen att kollektivtrafiken ska fördubblas till 2020. För att klara målet behöver järnvägssystemet ses som en kropp: Ryggraden måste stärkas med nya stambanor för höghastighetståg och snabb regiontrafik för att tillföra kapacitet och förhindra att tågtrafik med olika hastighet sinkar varandra. Men utan revben faller kroppen samman. Därför behövs ett nationellt järnvägslyft med satsningar på befintliga banor.



BOHUSLÄNSKA LYSEKILSBANAN ÄR ett av järnvägskroppens revben. Men dess framtid är oviss. Från att ha använts av både person- och godståg står den i dag utan reguljär trafik. Ett skäl är att tågen inte kan framföras i mer än 40 km/h trots att den är byggd för 70, vilket gör resor på banan ineffektiva jämfört med andra färdmedel. Genom att modernisera banan kan den trafikeras och ge fler tillgång till spårburen och effektiv kollektivtrafik. En resa till Göteborg hade kunnat ta så lite som en timme. Liknande potential i mindre banor finns på många håll.



LYSEKILSBANAN ÄR INTE ensam. Samtidigt som efterfrågan på effektiva transporter är stor så minskar kapaciteten på järnvägsnätet på grund av att otillräckliga resurser tillförts under lång tid. Konsekvensen blir att hastigheten på tåglinjer sänks, läggs ned eller att banor rentav rivs upp. Miljöpartiet vill ändra den utvecklingen genom att tillföra mer resurser till regionala banor så att järnvägen kan bli mer effektiv, restider minska och efterfrågan på att resa med tåg öka.



VISSA GÖR GÄLLANDE att nya stambanor och satsningar på befintliga spår står emot varandra. Detta är inte korrekt. Genom att lånefinansiera de nya stambanorna finns finansieringsutrymme för både och.



Banor som Lysekilsbanan är viktiga för att klara fördubblings- och klimatmålen. I andra kommuner har rälser redan rivits upp. Dessa kommuner har märkt av hur bristen på effektiva transporter i form av järnväg slår mot kommunen. Därför vill de ofta att ny räls anläggs. En lärdom är att utveckla istället för att avveckla befintliga banor. Den billigaste banan torde även vara den redan byggda.



MINDRE BANOR MED möjlighet att köra gods på avlastar också vägnätet från lastbilar. Inte minst är detta relevant för Bohuslän. Med bättre spårkopplingar från Bohusbanan till hamnar och verksamheter kan E6:an välbehövligt avlastas.



Olja och kol tillhör inte framtiden. För att klara övergången till ett fossilbränslefritt land behövs nu en järnvägssatsning motsvarande 1800-talets stambanebygge. Nya stambanor och satsningar på befintliga banor är vägen framåt. Svensk ekonomi är stark och räntenivån gör investeringar lägligare än någonsin. Aldrig har väl förutsättningarna för ett nytt järnvägslyft varit bättre!