Att lösa trafikträngsel med nya motorvägar är som att lösa sitt viktproblem med större livrem. Dagens biltrafik hämmar hållbar stadsutveckling. Stockholm är inget undantag. Spårburna transportlösningar är inte bara klimatsmarta, de är även yteffektiva. Men Sveriges järnvägsnät har nått sitt kapacitetstak.

Detta drabbar Stockholm liksom övriga landet. Utan ett rejält kapacitetstillskott till järnvägen blir det svårt att få en tillförlitlig tågtrafik som kan attrahera bil- och flygresenärer.



Nya stambanor är en förutsättning för ett robust järnvägssystem utan flaskhalsar. Den kapacitet som tillkommer därigenom är nödvändig för att utveckla regiontrafiken liksom nationella trafiken. Miljöpartiet vill därför att det Sverigebygge Alliansregeringen initierade 2014 fullföljs och att nya stambanor för höghastighetståg och snabb regiontrafik byggs.



Nya stambanor i stället för nya motorvägar är också vägen framåt för Stockholm. Därigenom kan Stockholms befolkningsutveckling fortsätta vara hållbar, och dess stadsutveckling kretsa kring stadsmiljöers kvalitéer i stället för trafikytor. Denna slutsats grundas på tre faktorer:

✔ Trafiken. Stockholm behöver satsningar på yteffektiva transportmedel som tillsammans bildar ett transportsystem som inte korkar igen. Detta skapas av nya stambanor för höghastighetståg och snabb regiontrafik liksom satsningar på tunnelbana, spårväg, busskörfält och inte minst cykel. När kapaciteten utökas på stambanorna minskar bräckligheten för region- och pendeltågen eftersom de inte försinkas av den övriga trafiken på stambanorna. Att den föreslagna Ostlänken startar i Järna är inte ett problem i närtid eftersom spårkapaciteten i centrala Stockholm utökas väsentligt i samband med Citybanans öppning 2017. På sikt behöver Ostlänken dock förlängas till Stockholm C med nya spår.

✔ Stadsutveckling. Hypotesen att hög tillgänglighet för biltrafik är nödvändig för tillväxtvänlig stadsutveckling är sedan länge motbevisad. Internationellt pågår en trend att bygga om stadsmotorvägar till urbana stråk med breda trottoarer, cykelbanor, grönska och lokaler i bottenplan. Att få folk att vilja vistas på platser där affärer, restauranger och andra verksamheter finns samt att skapa ett robust trafiksystem är den tillväxtvänliga stadsutvecklingens kärna. Detta görs genom att satsa på stadsmiljöers kvalitéer samt trafiksystem för cykel-, gångoch kollektivtrafik, inte på tillgänglighet för bilar.



✔ Sveriges klimatmål är Stockholms klimatmål. Transporterna står för en stor del av Sveriges fossila utsläpp. Hela 78 procent av all importerad olja går exempelvis till transportsektorn. Om Sverige ska bli fossilfritt till 2045 kan Stockholm inte välja att enbart se efter sin egen bakgård. Stationsnära stadsutveckling med finmaskigt cykel- och kollektivtrafiknät är en bättre framtidsanpassning än bilberoende villaområden längs nya motorvägar. Nya stambanor bidrar till detta.



För att klara Sveriges klimatmål inom transportsektorn behövs nya stambanor. Men nya stambanor är också en utmärkt kombination av klimat- och samhällsbyggnadspolitik. Liksom de befintliga stambanorna sedan 1800-talet har påverkat tätorters utveckling kommer även denna stambaneinvestering få en motsvarande effekt. Cirka 200 000 nya bostäder kommer byggas tack vare de nya stambanorna. Dessa kommer övervägande byggas i stationsnära lägen och därmed minska bilberoendet i hela landet. Nya stambanor är därmed en grundbult för det gröna samhällsbygget i Stockholm såväl som övriga Sverige.