På onsdag 15 april är det stora transportDagen, då hela transportsektorn samlas för att diskutera ”Våra transporter – hur ser den nära framtiden ut?” Vår förhoppning är att svaret är en kraftansträngning för hållbara transporter med klimatomställning och goda sociala villkor. För att detta ska vara möjligt behövs en satsning på sjöfarten och ett snabbt införande av den högaktuella tonnageskatten.
Klimathotet är vår generations största utmaning. I Sverige är det transportsektorn som står för det i särklass största oljeberoendet. Samtidigt har Sverige en geografisk fördel med sin långa kust. Med en klimatfokuserad transportpolitik kan sjöfarten bidra till en snabbomställning av godstransporterna. Första steget för detta är att Sverige inför tonnageskatt. Så snart som möjligt.
Alla andra sjöfartsnationer i EU har redan infört den blå skatten (tonnageskatt). Detta måste ske i Sverige också om den svenskflaggade sjöfartsnäringen ska kunna hävda sig. Och utan en konkurrenskraftig svensk sjöfart blir det mycket svårt att genomföra den för transportsektorn nödvändiga klimatomställningen. Här vill vi också passa på att säga att tonnageskatten med en stor sannolikt kommer att finansiera sig själv. Fler fartyg kommer flagga svenskt, vilket ökar de statliga intäkterna samtidigt som fler jobb kommer att skapas. Det visar erfarenheterna från andra europeiska länder.
Sveriges drygt 50 hamnar och vattenvägar har en stor potential att avlasta vägnätet och på så sätt minska klimatbelastningen. Jämfört med godstransporter på väg och spår är vattenvägen synnerligen billig såväl att anlägga som att underhålla. Att Sverige ännu inte infört tonnageskatt är ett stort hinder för att få till klimatsmarta lösningar där väg, järnväg och sjöfart används i effektiva kombinationer.
Ett annat är bristen på konkurrensneutralitet mellan transportslagen. I dag bär inte de olika transportslagen sina egna kostnader. Sjöfarten har farleds- och lotsavgifter, något sådant har inte lastbilarna. Avgifterna finansierar till stora delar Sjöfartsverkets verksamhet. Därför behövs det styrmedel och beslut som ger rättvisa villkor mellan de olika transportslagen. Ett införande av kilometerskatt för lastbilstransporter är alltså också avgörande för att ge sjöfarten rätt förutsättningar att bli ett klimateffektivt alternativ till de tunga lastbilar som idag blir allt fler på vägarna.
Dagens transporter är många gånger för billiga. Det bidrar till att allt fler som arbetar inom sektorn hamnar i otrygga anställningsformer via bemanningsföretag eller som falska egenföretagare. Vi ser det inom flyget, där strejkerna avlöst varandra, i syfte att bevara anställningstryggheten, vi ser det på vägarna där det gått så långt att brottslig verksamhet slår ut den lagliga på bekostnad av chaufförernas grundläggande mänskliga rättigheter och vi ser det inom sjöfarten där en majoritet av världens sjöfolk har usla arbetsvillkor.
Här är den svenska modellen med trygga kollektivavtal en viktig garanti. När det gäller sjöfarten, så spelar den svenska flaggan på fartygen en avgörande roll, eftersom den garanterar att de som arbetar ombord har kollektivavtal. Sverige har en lång tradition av ett internationellt arbete för mänskliga och fackliga rättigheter. Till exempel så driver Seko sjöfolk ett fackligt samarbete för schysta villkor på Östersjön, med målet att schysta villkor ska gälla för alla oavsett var man kommer från eller vilken flagga fartyget har som man arbetar på. Utan en svensk sjöfart kommer detta viktiga arbete inte vara möjligt. På det sättet gynnar tonnagebeskattningen även arbetet för schysta arbetsvillkor inom den globala sjöfarten.
Transporterna i Sverige använder tre fjärdedelar av olja som importeras. Hela sektorn är i ett akut behov av en hållbarhetssatsning där förbättrade förutsättningar för svensk sjöfart är en viktig komponent. Tonnageskatt behöver införas så snart som möjligt och tillsammans med bland annat kilometerskatt för lastbilstransporter skapa konkurrensneutrala villkor mellan de olika transportslagen. På så vis kan vi bidra till en klimatomställning där gods flyttas från vägar till sjöss och där en större andel av sjöfolket får schyssta arbetsvillkor.
