Cykelpolitik handlar, precis som det mesta beslutsfattande när man skrapar på ytan, om utrymme och pengar. Vem får ta plats i gaturummet? Vems säkerhet skyddas? Vilka infrastrukturprojekt får utrymme i budgeten och blir av på riktigt?

När bilens helt dominerande ställning ifrågasätts kommer, även i Sverige, argument av precis samma slag som återges i Gerttens film. Yta i städerna kan inte samtidigt vigas åt bilparkering och cykelväg. I detta vägval står politiska viljor emot varandra. Det handlar om vilka trafikantgrupper som ska ha rätt att disponera utrymmet mellan husen, men det handlar också om att städerna måste byggas om för att klara skyfall och långvariga regn utan stora översvämningsskador. Cykel och annan yteffektiv trafik är en förutsättning för att det ska bli utrymme för de gröna stråk som ska absorbera nederbörden.

Cyklingens största hämsko i infrastrukturplaneringen är att den är på tok för effektiv. För att få stort utrymme i debatten ska infrastrukturprojekt helst kräva miljardinvesteringar. Infrastruktur som behöver många mindre investeringar med hög effekt per insatt krona ägnas så lite energi att det politiska priset för att lämna dem utan åtgärd är tämligen lågt.

Sverige är det land i Europa som har den starkaste urbaniseringen. Häri ligger mycket stora möjligheter och tuffa utmaningar. Hur väl denna förändring kan förvaltas är en kärnfråga för landets ekonomiska utveckling. Täta städer möjliggör möten och innovationer och utgör en god grogrund för att företag ska växa och anställa. Att få fram bostäder som matchar efterfrågan och möjliggör rörlighet på arbetsmarknaden är en utmaning som måste klaras av. En aktiv cykelpolitik kan påverka allt detta.

Ett utbrett cyklande beskrivs ofta som ett pittoreskt inslag i städer med starka forskningsmiljöer och kreativa näringar. Men levande och trivsamma städer där människor möts är snarare är en del av förutsättningarna för kreativitet – den fysiska miljö som föder utbyte av idéer präglas av närhet och blandning. Yteffektiv infrastruktur och god mobilitet är en grundsten. De idéer som kommer att föra Sverige framåt kommer inte att födas på en bilparkeringsplats.

Även om stora delar av de beslut som formar städerna fattas lokalt skapar staten förutsättningar genom regelverk, infrastrukturplaner och ekonomisk styrning. En bred nationell politik för levande och välmående städer kan vara avgörande för hur framtiden ska mötas.

Därför gläds vi åt att riksdagen nu har enats om att cykling inte bara är en kommunal angelägenhet. I veckan fick regeringen i uppdrag av riksdagen att ta fram en nationell cykelstrategi, med utgångspunkten att se cykeln som ett eget transportsätt, att skapa sammanhängande och säkra cykelbanor och att låta cykeln ta mer plats i städerna.