Länsstyrelsen bedömer att översvämning, erosion, avlopp och markavvattning samt dricksvattenförsörjning är de sakområden som är särskilt märkbara för Skåne. Några kommuner har påbörjat ett ambitiöst arbete. Augustenborg i Malmö är en förebild för hur upprustning av ett flerbostadsområde kan kombineras med att göra kvarteren mer robust gentemot långvariga regn. Bäckar, dammar och frodig grönska skapar skydd mot översvämningar.

Lund hamnar i den nedre halvan i en jämförelse för hur Skånes kommuner införlivar en klimatanpassad VA-planering i övrig planering. Det finns en dagvattenplan för nytillkommande bostadsområden. Men för befintliga bostadsområden, där de största utmaningarna finns, har arbetet bara påbörjats. Branschorganisationen Svenskt Vatten har understrukit behovet av att minska andelen hårdgjord yta i kommunerna.

I Lund går utvecklingen åt det motsatta hållet. För varje decennium sedan 1970-talet har andelen grönyta minskat. T o m i några parker byggs det eller finns planer på att bygga. Sankt Lars, Danska parken, Borgarparken, Folkparken är inte fredade mot exploatering. I planer för nya områden till exempel Solbjer tillåts parkeringshus på gårdar tränga ut stadsodling, lekplatser och grönområde som förutom trevnad kan infiltrera regn.

Gällande avloppshanteringen påtalar länsstyrelserapporten att det är reningsverken som ofta ligger i riskzonen för översvämning. Stigande havsnivå är den största utmaningen. Trots detta vill Lunds styrande allians ersätta Källby reningsverk med en rörledning till Malmö kopplat till ett utbyggt reningsverk i Sjölunda.

Många av de klimatanpassningsåtgärder vars syfte är att minska sårbarheten inför kommande extremväder går hand i hand med den förändring av transporterna som är effektiv för att minska utsläppen av växthusgaser. Utan en omställning till ökad cykling, spårvagnstrafik och annan kollektivtrafik får en öppen dagvattenhantering helt enkelt inte plats mellan husen. I stor utsträckning är det parkeringsytor som måste tas i anspråk för att kunna ta emot skyfall.

Staten bör ställa krav på obligatoriska kommunala klimat- och sårbarhetsplaner och underlätta för kommunerna genom medfinansiering av klimatsäkringsåtgärder. Alliansregeringen tar inte klimathotet på allvar. Det finns vare sig någon klimatanpassningsstrategi eller en trovärdig plan för att minska utsläppen. Att vänta kan bli mycket dyrt.