14 kommunala företrädare runt Vänern riktar en mycket berättigad vädjan till regeringen om att dela på ansvaret för att skydda hus, infrastruktur och arbetsplatser från de översvämningsskador som den pågående klimatförändringen kan resultera i.

Att Sverige är i ett stort behov av klimatanpassning konstaterade klimat- och sårbarhetsutredningen redan för sju år sedan. Utredningen bedömde då att fastigheter för tiotals miljarder kronor riskerar att förstöras om inga åtgärder vidtas. Vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag kommer att försämras och hota tillgången på dricksvatten. Trots denna väl underbyggda hotbild saknas fortfarande en nationell klimatanpassningsstrategi i Sverige. Detta skiljer Sverige från merparten av EU-länderna som har antagna planer på en nationell nivå.

Försvarsminister Karin Enström tillbakavisar kommunernas propåer och hävdar att klimatanpassning är ett kommunalt ansvar. Försvarsministern verkar inte inse att detta till stor del är ett nationellt projekt. De enskilda kommunerna har ingen möjlighet att själva stå för dessa kostnader som ligger i miljardklassen. Därför är en nationell samordning och medfinansiering en grundförutsättning för att skydda liv och egendom.

Förutom Väner- och Göta älvområdet är hela Mälarregionens dricksvatten i fara, vilket kan få konsekvenser för över två miljoner invånare. I samband med den storm som drabbade Skåne under december 2013 tog havet upp till tio meter av kusten vid Skälderviken. Citytunneln var mindre än 10 centimeter från att översvämmas. Att pumpa bort vattnet var problematiskt eftersom det inte fanns någonstans att göra av vattnet. Vatten riskerade att tränga upp ur rännstensbrunnarna. 

Miljöpartiet gör i likhet med politikerna från Vänerkommunerna bedömningen att det under de kommande 20 åren finns ett behov av investeringar i klimatanpassningsåtgärder på tiotals miljarder kronor. Våra förslag riktar in sig på ett antal stora angelägna projekt för att motverka skador till följd av översvämningar. Mälaren, Vänern och dess flöde via Göta älv samt Skåne, som är ett låglänt område och som saknar landhöjning, måste prioriteras.

Här ryms även satsningar för klimatanpassning av förorternas miljonprogramsområden. Dessa är i ett stort behov av att rustas upp och VA-systemen behöver byggas om. Bostadsområdet Augustenborg i Malmö är en förebild. Där har upprustningen kombinerats med att skapa bäckar, dammar och frodig växtlighet, vilket begränsar de negativa effekterna av skyfall samt långvariga regn. En klimatanpassad upprustning av miljonprogramsområdena skulle förutom stärkta ekosystemtjänster betyda många nya arbetstillfällen och höjd status för dessa bostadsområden.

Miljöpartiets satsning planeras för den kommande 20-års perioden. Pengarna tas bland annat från militär verksamhet och omfördelas inom budgetområdet till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). MSB bör få ett huvudansvar för klimatanpassningsarbetet. Tillsammans med länsstyrelserna och andra statliga myndigheter bör MSB, i enlighet med översvämningsdirektivet, medfinansiera lokala åtgärder för att motverka översvämningar.

MSB tvingas i dag avslå merparten av kommunernas ansökningar om medfinansiering av översvämningsskydd. Det är dålig ekonomi. Kostnaderna för att klimatanpassa samhället är väldigt begränsade jämfört med att inte förebygga klimatskador.

Som exempel kan nämnas skyfallet över Köpenhamn 2011 som kostade de danska försäkringsbolagen sex miljarder kronor efter endast två timmars skyfall. Detta skyfall kunde lika gärna ha drabbat Malmö. 

Många regeringar har insett att det kan bli dyrare att inte göra något än att invänta nästa extremväder som kan orsaka skador för miljardbelopp.

På årsdagen av orkanen Sandy som skapade en enorm förödelse i New York 2012 offentliggjorde president Obama en ”Task Force on Climate Preparedness and Resilience” med uppgift att ge råd till såväl federal regering som USAs städer för hur klimatförändringen ska mötas.

I uppgiften ingår bland annat att visa hur man förebygger översvämningar med beväxta sanddyner, våtmarker, skogar samt andra naturliga barriärer som samtidigt kan bli kolsänkor och motverka klimatförändringen. Sverige behöver en motsvarande ”Task Force”, eller specialgrupp.

Är statsminister Reinfeldt beredd att göra motsvarande satsning i Sverige?