Invånare i en stad där det finns möjlighet att ta en promenad i en park eller längs gator som är kantade av träd har större chans att leva ett långt liv jämfört med dem som inte har tillgång till sådana promenadområden. Många studier visar på positiva samband mellan människors hälsa och grönska. Att folk gillar parker visas av att närheten till desamma kan höja fastigheters värde med mellan sex och tjugo procent.

Att stora delar av staden utgörs av hårdgjorda icke-porösa ytor kan leda till problem när det regnar eller när snön smälter. Om vatten inte kan infiltrera i marken blir vägbrunnar och avlopp lätt överbelastade. Eftersom vegetation direkt kan ta upp, lagra och avge vatten minskar översvämningsrisken ju större växtmassa som finns. Med mer växtlighet kan kostnaderna för dagvattenhanteringen sänkas drastiskt. Särskilt trädens rotsystem har en stor förmåga att omhänderta vatten. Träd motverkar växthuseffekten, ger svalka och renar luften.

1960 – 2010 ökade Lunds tätortsareal med 177 procent. Stor del av expansionen har skett på åkerjord och i grönområden. I flera parker finns planer på ytterligare förtätning. Särskilt för invånare i flerbostadshus som saknar egen trädgård är det gemensamma gröna värdefullt. Att det uppstår protester mot bebyggelse i Borgarparken och Folkparken är sunt. I miljöpartiet vill vi värna om parker och träd. Därför har vi föreslagit att tekniska nämndens trädplan ökas med ett mål för att öka antalet träd per invånare och med en strategi för hur det nuvarande trädbeståndet kan värnas för ökad biologisk mångfald och bibehållna ekosystemtjänster.