Miljöpartiets engagemang för möjligheten att välja skolor med olika inriktning har sitt ursprung i att vi sett allt för många trekantiga människor försöka pressa sig ner i den fyrkantiga form som den kommunala skolan tidigare kunde vara i en del kommuner. Lärare som brann för en pedagogisk idé fick via friskolorna en möjlighet att utveckla den tillsammans. Friskolor blev också ett alternativ för föräldrar i glesbygd som ville driva en skola som kooperativ i stället för att barnen skulle bussas långa sträckor när kommunen ville lägga ner en byskola. Även inom vård och omsorg har vi välkomnat verksamheter på privata initiativ, som sjukgymnastik, naprapater och kiropraktiker. Hospisverksamheten växte fram och fyllde behov som en del landsting inte kunde tillgodose.
Friskolereformen förutsåg inte att 7 000 elever plötsligt skulle stå utan skola så som blev fallet när JB-gymnasierna ansökte om konkurs. Att besluten om konkurrens inom äldreomsorgen skulle kunna leda till vanvård av dementa och orimliga arbetsvillkor var knappast avsikten hos beslutsfattarna. Sådana avarter måste stoppas.
Vår vision är ett samhälle där de skatteintäkter som avsätts till välfärd ska stanna i välfärden. I Miljöpartiet pågår nu ett arbete för hur vi ska ta oss dit, och identifiera vilka problem vi möter på vägen. Hur kombineras statligt ansvar med kommunalt självstyre? Hur kan likvärdiga förutsättningar för verksamheter utformas oavsett ägare och storlek är komplicerat, men inte omöjligt. Det finns en stark opinion för sådana lösningar. Ännu har ingen presenterat förslag som fungerar för så väl stora koncerner som små egenföretagare, som möjliggör idéburna verksamheter och inte motverkar viljan att satsa kapital i utvecklingsskeden.
Alla kommunpolitiker vet att ett av de viktigaste verktyg för att påverka kvaliteten är att ställa rätt krav på våra utförare. Höga krav är ett sätt att styra att medel måste användas för att uppnå resultat. Det vi vet så här långt är att kommuner och landsting i dag inte har möjligheter att inom ramen för LOU och LOV att ställa krav på att anbudsgivare ska vara icke vinstdrivande. Anders Wijkman lyfter detta i Upphandlingsutredningen. Vi tycker precis som SKL att den frågan bör utredas nationellt. Det kan vara ett av flera verktyg.
Inom ramen för friskolekommitten har Miljöpartiet drivit igenom en utredning om hur aktiebolagens syftesparagraf kan användas för att styra bort från vinstutdelning, och istället tvinga verksamheten till att ha fokus på en god utbildning. Den utredningen bör utvidgas till att också gälla vård och omsorg.
Ett dogmatiskt nej till all privat företagsamhet inom vård skola och omsorg är dock inget vi förespråkar. Landsting/ regioner måste få resurser för att bedriva en sjukvård som både patienter och anställda är nöjda med: Att genomföra en sådan kvalitetsförbättring är en tillräckligt stor utmaning som allvarligt skulle försvåras om uppdraget utvidgades med det som privata sjukgymnaster, tandläkare och liknande yrkesgrupper utför i dag.
Sannolikt krävs en kombination av olika lösningar för att komma åt det problem som alla kan se när någon missköter sig, och inte använder gemensamma resurser till det som är avsett för vård, skola och omsorg. Vi kan aldrig acceptera när jakten på högra vinstmarginaler eller bristande kvalitet går ut över elever, patienter, omsorgstagare eller medarbetare. Därför kommer vi att utreda alla tänkbara lösningar för att säkerställa välfärd även fortsättningsvis är tillgänglig för människor på lika villkor och efter behov.
