På Brännpunkt 6/5 förklarade vi varför Miljöpartiet måste säga tydligt nej till vinstuttag från skolan. I en replik 8/5 påstår Cecilia Nykvist, vd för Friskolornas Riksförbund, att vi framfört ett antal felaktigheter och missuppfattningar. Nedan visar vi att så inte är fallet.

Cecilia Nykvist bekräftar faktiskt vår problembild när hon förklarar att de företagsdrivna (läs: vinstdrivna) skolorna har vuxit mer och idag utgör 70 procent av alla friskolor. Exakt! De vinstdrivna skolorna slår ut de idéburna skolorna vilket gör oss bekymrade. Genom ohederlig skrämselpropaganda dramatiserar Cecilia Nykvist hur ett vinstförbud skulle riskera att påverka elever och anställda. Eftersom vi driver denna fråga av hänsyn till barn och ungdomar så är det självklart för oss att en vinstreglering ska organiseras på ett klokt sätt så att varken elever eller anställda drabbas negativt.

Cecilia Nykvist hävdar att de kommersiellt drivna skolorna är framgångsrika. Frågan är dock utifrån vems perspektiv? Om man ser till skolresultaten så har vinstdrivna skolor knappast varit något lyft, inberäknat den betygsinflation som ibland har använts som ett sätt att locka till sig elever på dagens ”skolmarknad”. Däremot kan man säkert se de vinstdrivna skolorna som framgångsrika utifrån ett kommersiellt perspektiv eftersom skolan är en evig kassako som aldrig försvinner. Och om affärerna börjar svaja så kan man antingen sälja (med vinst) eller så lägger man helt sonika ned verksamheten så som sker emellanåt, nu senast när det av Skolinspektionen kritiserade JB Education AB beslutade avveckla skolor i bland annat Kävlinge, Borås, Mölndal, Uddevalla, Umeå och Värnamo. Hur mycket engagerar sig Cecilia Nykvist för elever och anställda som drabbas där?

 I sin replik så menar Cecilia Nykvist att de vinstdrivna skolföretagen knappast tar ut någon vinst överhuvudtaget. Ett problem med kommersiellt drivna skolor är emellertid att det är svårt att få full inblick i vad våra skattepengar de facto går till. Dessutom så bör väl ändå Cecilia Nykvist ha en grundläggande kännedom om Aktiebolagslagen som anger att: ”Om bolagets verksamhet helt eller delvis skall ha ett annat syfte än att ge vinst till fördelning mellan aktieägarna, skall detta anges i bolagsordningen.” Hur många av de företagsdrivna skolor som Cecilia Nykvist representerar har i sin bolagsordning förklarat att vinst inte är det primära syftet med verksamheten?

”Det finns ingen anledning att skapa motsättningar mellan ideellt drivna och företagsdrivna skolor” förklarar Cecilia Nykvist. Friskolornas riksförbund ska visserligen vara till för båda kategorierna av skolor, men detta ängsliga uttalande av vd:n avslöjar den omöjliga balansgången. Faktum är att de idéburna skolorna bildat ett eget riksförbund som, istället för att bevaka kommersiella vinstintressen, menar att den främsta drivkraften för utbildning ska vara glädjen att se människor utvecklas. Det instämmer vi helhjärtat i!

Cecilia Nykvist påstår också att driftsformen är ointressant för de flesta. Det stämmer inte heller, att döma av återkommande opinionsundersökningar i frågan (SOM-institutet, Novus, Dagens Samhälle, Skop, Timbro m fl) som visar att en övertygande majoritet är emot vinstuttag ( = vinstdrivet företag). Med ytterligare skrämselpropaganda så påstås att det vore ”ett stort misstag att dra undan mattan för majoriteten av alla fristående skolor. Mångfalden skulle minska dramatiskt och valfriheten skulle ta ett stort steg tillbaka.” Även här har Cecilia Nykvist fel. I Storbritannien där man givit så kallade Community Interest Companies (motsvarar ungefär bolag med särskild vinstbegränsning, så kallade SVB-bolag) reell möjlighet att utvecklas så har det på bara några år vuxit fram en verklig mångfald av tusentals idéburna företag utan vinstintresse, bl a inom utbildning. Antalet har i princip fördubblats varje år. I Sverige har under samma period bara ett tiotal SVB-bolag etablerats. Det jämförelsevis låga antalet beror bl a på att den fria ”skolmarknaden” slagit undan benen på dem som verkligen ville bidra till en mångfald av engagemang och pedagogiska idéer.

Det är en naiv inställning att tro att möjligheten till vinstuttag skulle vara en betydelsefull faktor för att utveckla den svenska skolan. Kommersiella drivkrafter lånade från den riktiga företagsvärlden kan aldrig fungera på samma sätt inom skolans område eftersom den inte tillåter en fri prissättning. Det senare är bestämt i Skollagen som fastslår att den svenska skolan dels ska vara solidariskt finansierad via våra skattemedel, dels ge likvärdig utbildning för alla barn i vårt land. Det innebär att kommersiella företag som vill bedriva skolverksamhet måste göra besparingar i lokal- och lärarkostnader för att skapa en vinst som förr eller senare hamnar på aktieägarnas bankkonton.

Avslutningsvis vill vi understryka att ingen av oss vill förbjuda privata friskolor – men skolor ska inte drivas i vinstsyfte! Vi ser det som ett stort misslyckande för välfärdssamhället att vi idag ska se våra barn som kunder eller handelsvaror på en artificiell ”skolmarknad”. Och så länge vi har en ”skolmarknad” präglad av kommersiella intressen så kommer den dra till sig mindre seriösa aktörer, vilket i sin tur ställer allt högre krav på resurskrävande uppföljning och kontrollmekanismer. Följaktligen kommer den intensiva debatten om vinstuttag tyvärr fortsätta så länge vi låter Sverige vara ett internationellt undantag i sin lössläppta attityd till vinstintressen inom skolan.

Endast genom att förbjuda vinstuttag – med kloka övergångsbestämmelser så att varken elever eller anställda drabbas – så kan vi lämna denna energislösande diskussion bakom oss och inleda ett konstruktivt arbete för att varje skattekrona ska gå till att stärka och utveckla den svenska skolan till att återigen bli världsledande.