Dagens reseavdragssystem uppmuntrar direkt till skattefusk. En aktuell rapport visar att nästan hälften av alla med reseavdrag hade angett felaktiga uppgifter, och i så gott som alla dessa fall fick den sökande för mycket pengar, nästan aldrig för lite. Detta innebär ett bortfall av skatteintäkter på 1,7 miljarder kronor.

Att alliansregeringen inte alls brytt sig om detta måste tolkas som brist på politisk vilja. I så många andra sammanhang går ju regeringen till storms mot skattefusk.

Vinnare på dagens system är bilister som bor i närheten av storstäder, företrädesvis män. De högsta reseavdragen gjordes i Sörmlands och Uppsala län, med i genomsnitt cirka 18 000 kronor per år. Fler män än kvinnor gjorde avdrag, och männens avdrag var också väsentligt högre än kvinnornas.

Det är också tydligt att avdragets storlek växer med inkomsten.

Bara 15 procent av dem som tjänar mindre än 200 000 kronor per år utnyttjar reseavdrag, mot 20–25 procent av dem som tjänar 240 000 kronor och däröver.

85 procent av dem som söker reseavdrag åker ensamma i sin bil. Endast fem procent åker kollektivt. Detta trots att kollektivtrafiken är bäst utbyggd och lättast tillgänglig i de storstadsnära områdena.

I en tid då vi vill ha valuta för våra skattepengar och undanröja skattefusk, samtidigt som vi av såväl effektivitetsskäl som miljö- och klimatskäl är tvingade att öka det kollektiva resandet, går dagens system inte att försvara. Vi kan inte ha kvar ett regelverk som så ensidigt gynnar ett enda transportslag, nämligen bilen.

Ett bättre alternativ vore ett reseavdrag baserat på avstånd i stället för tidsvinst. Det skulle gynna alla som har lång resväg till jobbet, inte bara dem som kör bil.

Ett sådant system finns i dag till exempel i Danmark, Norge, Nederländerna, Tyskland och Belgien. Det skulle också undanröja de flesta källorna till skattefusk. Enligt beräkningar skulle ett sådant system öka kollektivtrafikens andel av resorna i Mälardalen med drygt 13 procent, samtidigt som andelen bilresor skulle minska med fem procent.

I Norrland skulle kollektivtrafikresorna öka med 37 procent och bilresorna minska med drygt två procent.

I de storstadsnära regionerna är det oerhört viktigt att flytta resor från bil till kollektivtrafik, både för att minska miljö- och klimatpåverkan och helt enkelt för att fler ska kunna komma fram.

Särskilt i Mälardalen klarar trafiksystemet inte längre av att svälja biltrafiken, och den väntade inflyttningen kommer att innebära ännu mer trafik.

Att i detta läge klamra sig fast vid ett avdragssystem från år 1927, som ensidigt gynnar män som åker ensamma i bil, vore både fel och dumt. Ett färdmedelsneutralt och avståndsbaserat avdragssystem enligt norsk modell skulle kunna minska koldioxidutsläppen i Mälardalen och sannolikt även i andra storstadsnära regioner med sju procent.

Det är dags att införa ett modernt system som bättre uppfyller klimat- och trafikpolitiska mål. Vi behöver ett färdmedelsneutralt och avståndsbaserat reseavdragssystem i Sverige.