En ny rapport från Världsbanken varnar för att världen kan vara på väg mot fyra graders temperaturökning redan 2060, det vill säga dubbelt så mycket som det mål som lades fast på klimatmötet i Köpenhamn för två år sedan.

Konsekvenserna av en temperaturökning på fyra grader är svåra att överblicka, men att det skulle få katastrofala konsekvenser för hela mänskligheten står helt klart.

I sin första regeringsförklaring beskrev Fredrik Reinfeldt klimatförändringarna som vår generations största utmaning.

Ändå åker den svenska regeringen till klimattoppmötet i Doha med en kraftigt försämrad klimatpolitik och ett halverat stöd till finansieringen av det internationella klimatarbetet.

Om inte vi kan visa på bättre ledarskap, hur ska då Sverige kunna övertyga andra länder om att minska sina utsläpp?

Tyvärr är det inte bara i det internationella klimatarbetet som regeringen nu drar ner på ambitionerna. För en tid sedan rapporterade SR:s Ekoredaktion att regeringen istället för att satsa på sårbarhets- och klimatanpassning nu drar ner på anslagen.

Under ett par år har regeringen fördelat mellan 40-50 miljoner kronor till kommunernas klimatanpassning. Trots att trycket från kommunerna har varit stort, väljer nu regeringen att skära ned anslaget ytterligare. Hur regeringen kan nedprioritera klimatanpassningen är svårt att förstå.

Stormen Sandy som drabbade USA:s östkust i oktober visar hur oerhört sårbart det moderna samhället är mot extrema väderhändelser. Många svenska städer riskerar att drabbas av allvarliga översvämningar om inte kraftfulla åtgärder för att klimatsäkra samhället vidtas.

I stort sett allt som behöver göras för att minska sårbarheten till följd av ihållande regn och sky-fall samt havsnivåhöjning fanns med bland de förslag som lämnades av den statliga klimat- och sårbarhetsutredning som presenterades 2007.

Hittills har regeringen inte tagit tag i de tyngsta av utredningens förslag och vidtagit åtgärder.

För att förhindra stora översvämningsskador borde kommunerna även få ett krav på sig att ta fram klimat- och sårbarhetsplaner. Men för det krävs statlig medfinansiering. Då det reella behovet ute i kommunerna är så mycket större än de befintliga anslagen föreslår Miljöpartiet att an-slagen tiofaldigas till 350 miljoner kronor.

De följande tre år bör Sverige satsa en miljard till sårbarhets- och klimatanpassning. På längre sikt kommer det att krävas mycket större resurser än så. Bara att klimatsäkra Vänern och Mälaren kommer att kosta åtskilliga miljarder.

I ljuset av Världsbankens nya krapport och att vårt moderna samhälle är så sårbart för extrema väder vore det lämpligt om regeringen omprioriterade de cirka hundra miljarder kronor som man vill lägga på ett nytt stridsflygplan för att istället genomföra klimat- och sårbarhetsutredningens förslag.