I den infrastrukturproposition regeringen avlämnade till riksdagen 15 oktober fanns ett gyllene tillfälle att visa hur klimathotet och oljeberoendet kan tas allvar. Spår måste byggas ut för att klara snabba persontåg, godstransporter och spårvagnstrafik i storstäder. Totalt står transportsektorn för 40 % av Sveriges klimatpåverkan och oljan svarar för 95 % av energin till sektorn. Trafikverket har klarlagt att regeringens egna klimatmål bara kan nås om biltrafiken minskar. Men när miljöminister Lena Ek instämde i denna slutsats blev hon korrigerad av infrastrukturministern dagen efter.
Hittills har regeringen hanterat transportsektorns koldioxidutsläpp genom ett försök till omställning av bilparken med en supermiljöbilspremie på 40.000 kr som ett främsta verktyg. Den strategin har varit måttligt framgångsrik. Förvisso har elbilar börjat komma in på marknaden; 185 elbilar nyregistrerades under 2011. Det totala antalet elfordon i trafik var vid utgången av året 366 stycken. Men även om man räknar med elhybriderna utgör dessa sammantaget inte mer än en halv procent av hela personbilsbeståndet på ca 4,2 miljoner fordon. Klimatpåverkan från transportsektorn har ökat med 7 % sedan 1990.
Regeringen har även föreslagit att inblandningen av biobränsle i fossila fordonsdrivmedel ska öka till 10 %. Men det förslaget stöter på patrull till följd av ett kommande EU-direktiv som begränsar grödobaserade biodrivmedel till 5 % av den totala drivmedelsanvändningen. Till följd av torka har USA, Ryssland och flera andra länder fått sämre skördar de senaste åren. FNs livsmedelsorgan FAO, tredje världen-organisationer, de gröna i EU-parlamentet och andra påtalat det oetiska i att låta odling för bilbränslen tränga undan livsmedelsproduktion. EU-direktivet ska motverka att vete, majs och matoljor ersätter fossilbränslen i stället för att vara föda.
Om regeringens klimatfärdplan ska kunna realiseras krävs en radikal omställning av transporterna. För oss som reser kollektivt i Skåne är det angeläget att blir fyra spår hela vägen mellan Malmö - Lund, att staten delfinansierar spårvagnstrafik i de tre största städerna. För att få nytta av Hallandsåstunneln behövs fler spår Ängelholm - Helsingborg och upprustning av Marieholmsbanan. I propositionen finns inga skånska satsningar nämnda. Däremot finns åtskilliga miljarder vikta för att vidga utrymmet för de transporter som ska minska – vägtransporterna. För den medborgare som möts av råd om att leva klimatsmart måste det te sig obegripligt när skattemedel används för att underlätta motsatsen. Hur många som åker på E6:an tycker det är smart att med fler filer bjuda in ännu mer lastbilstrafik? Tror någon att nya motorvägsavfarter från E22 leder till att nordöstra Lund blir ett föredöme för hållbar stadsutveckling?
Det räcker med att åka över bron för att mötas av en större logik när det gäller vad staten gör och vad den uppmanar invånarna att göra. I januari läggs ett lagförslag i folketinget om införande av kilometerskatt för lastbilar från 2015. Staten delfinansierar en anläggning av en spårvagnslinje i Köpenhamn. 26 cykelsupervägar ska göra att fler ställer bilen och tar cykeln till jobbet.
Regeringen Reinfeldt vill inte införa kmskatt för lastbilstrafik utan väljer i stället att fördubbla banavgifterna under en fyraårsperiod. Näringslivets transportråd protesterar mot denna fördyring för den tunga basindustrin som ju inte kan motiveras med att tågtrafiken blivit mera punktlig. Tågresenärer kommer att drabbas av kännbara prishöjningar som gynnar en överflyttning till biltrafik.
Den förra infrastrukturpropositionen lades 2001 när riksdagen hade en rödgrön majoritet. Denna proposition väckte internationellt uppseende för sin betoning på järnväg som bl a gjorde att Citytunneln kunde byggas. Staten tog även ansvar för den regionala tågtrafiken genom att införa en medfinansiering av tåginköp som gjorde att Skånetrafiken hade råd att beställa dubbelt så många tåg.
För att ha ett fungerande transportsystem som inte drivs med olja är pålitlig och snabb spårtrafik A och O. Motorvägar förknippades med utveckling under det förra århundradet när få hade kunskap om klimatförändringar och peakoil. Kommande generationer kommer sannolikt att betrakta motorvägarna på samma sätt som vi idag upplever dinosaurierna. Spännande när de fanns men omöjliga för vår tid.
