Det finns en stor samsyn kring vad som kännetecknar populära städer. Vackra offentliga utrymmen skapar mötesplatser och motverkar segregation. Städer där många människor rör sig utomhus är levande städer. Gemensamt för välmående städer är att biltrafik inte tillåts bestämma hur stadens yta används.

Alltför många människor sitter varje morgon på sena tåg eller på överfulla bussar i stället för på jobbet. Trycket på god kollektivtrafik är större än vad som i dagsläget är möjligt att leverera på flera håll i landet. Eftersom många städer har dessa problem så bör regeringens infrastrukturproposition innehålla stöd till kapacitetsstark kollektivtrafik i flera städer.

När tidningen the Economist listar vilka städer
i världen det är bäst att leva i hamnar Melbourne och Wien högst upp. När Monocle gör detsamma toppar Zürich och Helsingfors. Är det en slump att alla dessa har spårvagn? Vi tror inte det. Att över hundra städer i världen har sett nya spårvagnslinjer invigas sedan 1980 beror bland annat på att spårburen kollektivtrafik kan bli ett positivt och identitetsskapande inslag i stadsbilden.

Internationella jämförelser visar att etablering av spårvagnslinjer höjer fastighetsvärdena och stärker handeln. Modernt stadsbyggande handlar om att skapa positiva spiraler där offentliga insatser och privat byggande stärker varandra och häri ligger potentialen till städer som är hållbara på riktigt.

Det är glädjande att statsministern insett den lokala kollektivtrafikens betydelse för Sveriges utveckling och utlovar statligt stöd till tunnelbana till Nacka. Attraktiv kollektivtrafik har en nyckelroll för att möta de utmaningar som städer. Sverige består av mer än Stockholm. Då kollektivtrafiken i princip över hela landet står inför ekonomiska utmaningar betyder brist på statligt agerande att många städer och företag som verkar där har svårigheter nå sin potential.

Föreningen Spårvagnstäderna var nyligen i Norrköping och fick matnyttig och inspirerande information om förlängningen av spårvagnen till Ringdansen. De erfarenheter som gjorts där kring sambanden mellan stark kollektivtrafik och stadsbyggnad kan användas i många svenska städer. Norrköping är en förebild.

Inom kort lägger regeringen sin infrastrukturproposition. Det vore både modigt och välkommet om regeringen vågar att prioritera bort motorvägsprojekt och i stället främjar en hållbar stadsutveckling genom att satsa på spårvagnar
i tio av Sveriges största städer. Dessa medel som kan ge mångdubbelt tillbaks i form av klimatnytta, effektiva transporter och stärkta lokala arbetsmarknader.