Den senaste sommarens regn har vållat stora skador för villaägare och många andra. I takt med försöken att torka upp och reparera uppstår frågan om vart räkningen skall skickas. Ett vanligt svar från kommunen till innehavare av översvämmade källare är att de får göra upp saken med sitt försäkringsbolag. Ökade utgifter för försäkringsbolag riskerar att leda till höjda självrisker och dyrare premier. På flera ställen i Danmark, Storbritannien och andra länder är risken för översvämning så stor att försäkringsbolagen inte vill förnya husförsäkringarna alls.

Försäkringsbolagen skulle med fog kunna hävda att de skador som uppstår på grund av ihållande regn knappast är oförutsedda händelser, vilket är vad försäkringar vanligtvis täcker. För de översvämningsskador som skedde i Staffanstorp sommaren 2006 skickade försäkringsbolagen räkning till kommunen som inte dimensionerat VA-systemen korrekt. Kommunen ville inte betala och hoppades på att staten via Myndigheten för samhällsskydd och beredskap skall ge bidrag för åtgärder. Räkningar och ansvar bollas runt.

Det måste bli slut på detta sandlådebeteende där alla skyller på alla och ingen vill ta ansvar för att genomföra det som behövs för att minska konsekvenserna av de klimatförändringar som håller på att ske.

Förslag till klimatåtgärder följs inte

Klimat- och sårbarhetsutredningen avslutade sitt arbete för fem år sedan. Den konstaterade att Sverige kommer att påverkas kraftigt av ett förändrat klimat. Säkerheten i denna slutsats bedömdes då vara tillräcklig för att påbörja långtgående åtgärder för anpassning av det svenska samhället. Det som har hänt sedan dess har inte motsagt denna slutsats. Tvärtom. Regeringen Reinfeldt har dock valt att, trots stor uppslutning från remissinstanserna, frångå merparten av de förslag till anpassningsåtgärder som utredningen lade fram.Utredningen bedömde att fastigheter för tiotals miljarder kronor riskerar att förstöras om inga åtgärder vidtas. Vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag kommer att försämras och hota tillgången på dricksvatten. Gamla underdimensionerade VA-system behöver byggas om och ersättas med öppen dagvattenhantering. Branschorganisationen Svenskt Vatten påtalar behovet av att minska andelen hårdgjord yta i kommunerna. Förbättrad infiltrationsförmåga förebygger översvämningar. En bil står stilla i cirka 95 procent av dygnet. Kan transportbehoven i större utsträckning tillgodoses genom yteffektiva transportslag som spårvagnar, bussar och cykel, frigörs mycket mark som kan bli nya grönytor med möjlighet att absorbera regnvatten.

Sverige bör liksom till exempel Danmark ha ett krav på obligatoriska kommunala klimat- och sårbarhetsplaner. Kommuner måste våga använda sig av den makt de har via detaljplaner och bygglov för att skydda sin befolkning. Samtidigt som kommuner förbereder sig för klimatförändringar som inte kan förhindras är det minst lika angeläget att rejält minska klimatpåverkan. Det är delvis samma förvaltningar som berörs och därför rationellt att planera för minskad klimatpåverkan och översvämningsskydd samtidigt. Då blir det också lättare att motivera invånarna till ändrade resvanor.

Gröna städer är attraktiva

Sverige kan inhämta erfarenheter från andra länder. Melbourne har liksom många andra städer i Australien fått uppleva både kraftiga översvämningar och långvarig torka det senaste årtiondet. För att lindra effekterna av klimatrelaterade extremtillstånd har staden satt igång en kampanj för anläggning av Watergardens. På kommunens hemsida finns ett räkneverk som visar hur utvecklingen mot målet 10 000 regnträdgårdar framskrider.

Konsekvenserna av de skyfall som drabbade Zürich i juni 2007 ledde till en förändrad syn på hur dagvatten ska hanteras. Gamla kartor som visade var det tidigare fanns bäckar blev en av ingångarna till en omvandling från kulverterade system till öppna vattenvägar. 50 olika bäckprojekt har satts igång. 18 km bäckar har återskapats och 3 km bäckar har revitaliserats. Utrymme för de återskapade bäckarna finns eftersom staden sedan länge valt att prioritera kollektivtrafik framför bil.Kanadensiska Vancouver rankas liksom Melbourne och Zürich högt på listor över de mest attraktiva städerna i världen. Staden har byggts kompakt, men ändå fått plats med gemensamma trädgårdar och parker som kan infiltrera vatten eftersom transportsystemet är ytsnålt. I stället för nya motorvägar har staden satsat på moderna spårvagnssystem, övrig kollektivtrafik och cykelfält.

Den nya Metron i Guangzhou har ett gigantiskt grönt tak. Motivet för detta och andra gröna tak i kinesiska städer är främst att inomhustemperaturen kan hållas sval utan energikrävande fläktsystem. En bieffekt blir minskad sårbarhet gentemot kraftiga regn. Ett extensivt grönt tak reducerar den årliga avrinningen med 50 procent. Gröna tak har även en luftrenande funktion.

Skydd för enskilda

Ett av klimat- och sårbarhetsutredningens förslag är att fördubbla preskriptionstiden för kommunernas ansvar för skador till följd av att kommunen inte tillräckligt beaktat risker för översvämningar, ras, skred och erosion i planarbetet. Regeringen har inte tagit upp förslaget trots att det är uppenbart att samhällets skydd för enskilda behöver stärkas och att kommunpolitiker måste få ett starkare motiv att sätta klimatsäkring framför lockande förslag på kortsiktig exploatering.

För att förhindra framtida översvämningsskador behöver städerna bli gröna i dubbel bemärkelse. Det krävs stora investeringar i nya VA-system, spårvagnslinjer, snabbcykelstråk och fler grönytor. Utan klimatsäkring av tätorterna lär villaägarna sitta med Svarte-Petter även nästa gång det kommer kraftiga och ihållande regn.