Sommarens översvämningar är sannolikt bara en försmak på vad som kommer att hända framöver. Eftersom Rio+20 blev ännu ett misslyckat klimattoppmöte är det hög tid att vidta åtgärder för att motverka effekterna av den klimatförändring som pågår. När svenska kommuner ska planera för hur invånare ska skyddas mot följder av skyfall och ihållande regn bör utländska erfarenheter tas tillvara. En väsentlig anledning till översvämningar är den stora andelen hårdgjord yta i städer som gör att vattnet inte har någonstans att ta vägen. Detta faktum måste stort inflytande på förändring av trafiksystemen.

När Köpenhamn inom ett år fick uppleva konsekvenserna av två 100-årsregn och ett 1000-årsregn (d.v.s. regn av omfattning som bara förväntas ske så ofta) restes många krav på åtgärder som förhindrar att regn och kloakvatten tränger in i husen och riskerar att kontaminera dricksvatten. En första plan för klimatsäkring är färdig och lätt att kombinera med att fortsatt vara världens cykelhuvudstad. Förvisso är minskad klimatpåverkan och förbättrad hälsa stadens huvudmotiv för att öka cyklingen på bilens bekostnad. Men för att kunna hantera skyfall måste delar av biltrafiken ersättas av yteffektiva transportmönster. Förutom anläggning av supercykelstigar byggs en spårvagnslinje som tillsammans med Metro och busstrafik ska öka kollektivtrafikens kapacitet. En bil står stilla ca 95 % av dygnet och därför frigör varje privatbil som ersätts med andra sätt att transportera sig utrymme för öppet vatten eller grönområde som kan infiltrera regn.

Radikala förändringar kan motiveras av de kostnader skyfallen har medfört. Totalt ersatte försäkringsbolagen 90 644 skador med sammanlagt 4,9 miljarder danska kronor år 2011. Det danska Trädgårds­sällskapet råder sina medlemmar att bannlysa asfalt på tomten, vara mycket återhållsam med andra hårdgörande beläggningar och låta trädgårdsdammar få en renässans. I sällskapets tidning Haven skriver en krönikör att trädgården inte bara har blivit hip - den är också politisk och ett ställe där medvetna medborgare tar ställning, gör något med sin sociala indignation och rent konkret kan visa sin medvetenhet om behovet av ekologisk hållbarhet.

Londons klimatanpassningsstrategi inleds med att understryka vikten av en ändrad hantering av ytvatten och översvämningsrisker. Ett urbant grönprogram (från grått till grönt) innehåller nya grönytor, stadsodling samt annan vegetation som skyddar mot översvämningar och värmeslag. Londons dricksvatten ska värnas gentemot torka och inträngande förorenat vatten. En kombination av trängselskatter, utbyggd kollektivtrafik och cyclehighways ska rationalisera persontransporterna och ge plats för det blåa och gröna som behövs för att klimatsäkra staden. Eftersom Göteborg brukar kallas lilla London kanske denna stads förändringar inspirera.

Vägar och gatuhållning brukar få stor uppmärksamhet i svenska kommuner. Nu är det dags att VA-systemen lyfts in på den politiska agendan. I takt med ökad och mer oregelbunden nederbörd stärks behovet av att dagvatten måste tas om hand. Åtgärder som gör det lättare att leva utan bil i städerna är bra för klimatet, men också en förutsättning för att bäckar, stadsodlingar, dammar och mer parkmark ska plats mellan husen. I höstens budget bör riksdagen inrätta ett klimatanpassningsanslag som stöttar de kommunala åtgärder som kan förebygga de översvämningar som annars är en stor risk för väldigt många människor. Ett skrinläggande av investeringar i jaktflygplan och nya motorvägar kan finansiera klimatomställningen.