Sommarens översvämningar har fått stora konsekvenser för många människor. Det är hög tid att vidta åtgärder för att motverka effekterna av den klimatförändring som pågår. Alla kommuner bör göra klimatanpassningsplaner för att motverka konsekvenserna av framför allt skyfall och ihållande regn. En väsentlig anledning till översvämningar är den stora andelen hårdgjord yta i städer som gör att vattnet inte har någonstans att ta vägen.
Trots att klimat- och sårbarhetsutredningen redan för fem år sedan levererade utmärkta förslag har väldigt lite hänt. Några svenska kommuner har dock påbörjat ett arbete som kan inspirera. Kristianstad är Sveriges motsvarighet till New Orleans vad gäller översvämningsrisk, men också en kommun som tidigt började arbeta systematiskt med att försöka skydda staden mot översvämningar. Kristianstad Vattenrike är ett imponerande naturvårdsprojekt samtidigt som hela området har en vattenbuffrande effekt. Den utarbetade klimatanpassningsplanen har områdesvisa åtgärder listade som har inarbetad i kommunens övergripande klimatstrategi.
I Växjö hade tidigare den centralt belägna Linnégatan två filer i vardera riktningen. Korsningarna längs gatan vattenfylldes när det regnade mycket. Detta problem löstes genom att två av bilfilerna gjordes om till ett trädkantat vattendrag i mitten av gatan. Vattnet leds vidare och mynnar i Växjön.
Malmö kommun har involverat medborgarna i klimatanpassningsarbetet. Mest känt är upprustningen av miljonprogramsområdet Augustenborg, som förutom sin smarta vattenhantering blivit ett utmärkt exempel på hur ekologisk hållbarhet kan kombineras med ekonomisk och social hållbarhet. I området Bunkeflostrand anlades 2001 en fjärilsdal som bara är vattenfylld när det regnar mycket. Denna mix av parkmark, ekokorridor och dräneringsyta utformades i samarbete med de villaägare vars hus fick en minskad översvämningsrisk i och med den nya anläggningen. Stadsodlingen i Seved involverar såväl bostadsområdets barn som invånare i andra åldrar. Asfalt, betong och stenplattor tas bort för att kunna skapa odlingsbar yta. Kapaciteten för att infiltrera vatten ökar i takt med att andelen hårdgjort minskar. I HSB-föreningen Hilda har de boende tagit initiativ till att dagvattnet från taken samlas in och blir spolvatten i toaletterna.
80 % av de översvämningsskador försäkringsbolagen ersätter beror på att dagvatten kommit ner i VA-rören som inte är dimensionerade för det och sedan tränger in i husen. Kommunen har enligt 6 § Vattentjänstlagen skyldighet att ordna vattentjänster och den skyldigheten gäller även dagvatten. Men det är vare sig möjligt eller lämpligt att bygga om VA-näten för att klara framtida nederbörd. Kommunen bör ordna med omhändertagande på sin egen mark och samtidigt för annan mark använda planbestämmelser Plan- och Bygglagen 4 kap 12§.för att motverka bl a översvämningar.
Hög tid för minskad sårbarhet
Vägar och gatuhållning brukar få stor uppmärksamhet i svenska kommuner. Nu är det dags att VA-systemen lyfts in på den politiska agendan. Kollektivtrafikfiler och snabbcykelvägar och andra åtgärder som gör det lättare att leva utan bil i städerna minskar växthusgaserna. Men yteffektiva transportsystem är också en förutsättning för att bäckar, vattenträdgårdar, stadsodlingar, dammar och fjärilsdalar ska få plats mellan husen. Riksdagen bör i höstens budget inrätta ett klimatanpassningsanslag (KLAMP) som kan medfinansiera de kommunala investeringar som behövs för att skydda hus och invånare. Detta är en klokare jobb- och framtidssatsning jämfört med uppgradering av JAS eller Förbifart Stockholm.
