Köpenhamn kan gratuleras till att ha utsetts till Europas gröna huvudstad för 2014. Precis som stadens teknik- och miljöborgmästare Ayfer Baykal skriver på Aktuella frågor den 20 juli står vi starkare internationellt genom samarbete över Öresund. tre områden är särskilt lämpliga för erfarenhetsutbyte. Översvämningar. Efter de omfattande översvämningar som drabbade Köpenhamn i samband med förra sommarens skyfall är det förståeligt att staden vidtar åtgärder för att motverka den pågående klimatförändringen. Med denna sommar i åtanke är det hög tid att svenska kommuner också tar krafttag för att skydda invånare mot följderna av skyfall och ihållande regn. En väsentlig anledning till översvämningar i städer är den stora andelen hårdgjord yta där vattnet inte kan sjunka undan. Regnvatten måste tas omhand i öppna system, bäckar, dammar och grönområden som kan suga upp vatten, och inte tillåtas rinna i rörsystem med kloakvatten.

Från bil till cykel

Bland huvudstäder är Köpenhamn cyklismens okrönta drottning. De 26 supercykelbanor som nu anläggs är en del av att staden ska bli klimatneutral 2025. Cykling svarar för 43 procent av persontrafiken i Lunds tätort. För att öka cykelpendlingen lanserade Miljöpartiet i fjor ett förslag om en cykelhighway mellan Malmö och Lund. Sammanhängande nät av snabbcykelvägar och säkra cykelparkeringar samt andra ansträngningar kan leda till att minst varannan personresa i Öresundsområdet görs med cykel. Utöver de givna klimat- och hälsovinsterna är cykeln, för samhället och den enskilde, ett oslagbart färdmedel utifrån ett ekonomiskt perspektiv.

Snabb kollektivtrafik

Tid är den mest begränsade faktorn för många resenärer. I större städer räcker det inte med buss om kollektivtrafiken ska konkurrera med bilen. Köpenhamn satsar på en spårvägsringlinje som i kombination med tunnelbana kan göra att fler väljer bort bilen. Inom ramen för samarbetsorganisationen Spårvagnar i Skåne planerar Malmö, Lund och Helsingborg motsvarande satsning på kollektivtrafik för den svenska sidan av Sundet.

Inspireras av andra

Städerna runt Öresund kan dra nytta av andra städer som kommit längre när det gäller klimatomställning. I USA har Portland anlagt diken mellan trottoarer och nya cykelvägar som har fått namnet cykelboulevarder. Dikena har speciellt fyllningsmaterial och högt gräs eller annan växtlighet vars rötter tar upp vatten. De utgör också en barriär mellan fotgängare och cyklister som förhindrar att cyklisterna kör på de gående. Cykelboulevarderna, som har delfinansierats av VA-avgifter, löper på flera ställen utmed tidigare gatuparkeringar för bilar. Dikena bildar också gröna stråk mellan större grönområden.

I Zürich ledde konsekvenserna av skyfall i juni 2007 till en förändrad syn på hantering av dagvatten. Gamla kartor som visade var det förut fanns bäckar blev en start för en omvandling från vatten i rör till öppna vattenvägar. Totalt har 18 kilometer bäckar återskapats och 3 kilometer rensats så att de åter kan ta emot vatten. Zürich har under lång tid prioriterat kollektivtrafik framför bilar och därför finns det utrymme för de återskapade bäckarna.

Danska regeringens stöd

Självklart har vi kommunpolitiker huvudansvar för de människor som bor och vistas i kommunerna, men det underlättar om regeringen drar åt samma håll. Så är fallet i Danmark där regeringen vill snabba på utfasning av olja och övergå till förnybar energiförsörjning. Delvis statlig finansiering av spårvagnslinjer och trafikbeskattning gör det lättare att kombinera klimatomställning med ekonomisk utveckling. Men den svenska regeringen sänker hellre inkomstskatter än investerar i framtiden. Enligt regeringen är gamla motorvägsprojekt som Förbifart Stockholm viktigare än de spårsatsningar som till exempel Skåne behöver. Klimatambitiösa kommunpolitiker i Sverige kan bara hoppas att regeringen orkar hälsa på sina danska kollegor för att få tips på hur jobb kan skapas genom lokala projekt som förbereder städerna för ett förändrat klimat.