Varje dag görs 90 000 arbetsresor mellan Malmö och Lund. Många av de 42 000 bilar per dygn som kör genom Lund på E22 kommer från Malmö. Den långsiktiga trenden är att persontrafiken ökar.

Ska pendlingen vara klimatsmart måste fler vilja åka buss istället för bil. Det är fullt möjligt om bussarna får en gräddfil och blir ett snabbare alternativ än bilen.
Sveriges stora skiften för trafik och infrastruktur har ofta börjat i landets sydliga del. Utbyggnaden av stambanorna utlöste en industriell utveckling med järnvägen som bas. Efter andra världskriget byggdes nationens första motorväg mellan Malmö och Lund. Denna motorväg blev starten på bilismens omdaning av städer och landsbygd.

Det senaste årtiondet har regional tågtrafik ändrat förutsättningarna för många människors liv. Skåne kan utnyttjas effektivt när kollektivtrafik knyter ihop en het arbetsmarknad med utbildningstillfällen och ett naturskönt boende.

Inför den infrastrukturproposition regeringen har aviserat till hösten finns det anledning att fundera över Skåne åter kan vara föregångare för det andra sedan vill genomföra. Miljöpartiet har tagit initiativ till en cykelhighway mellan Malmö och Lund som har goda utsikter att bli verklighet de närmaste åren. Malmö, Lund och Helsingborg bör också sälla sig till den europeiska renässans för spårvagnstrafik som ökar städernas attraktivitet och framkomlighet.

I väntan på att de fyra järnvägsspåren mellan Malmö och Lund blir färdiga är gräddfiler för buss den pusselbit som saknas för att öka transportkapaciteten utan att komma i konflikt med Sveriges nationella klimatmål.

Ökad framkomlighet för buss kan ordnas snabbt och med låga investeringskostnader jämfört med satsningar på andra transportslag. Nya motorvägsavfarter är skadliga för både klimat och ekonomi. De bör skrinläggas till förmån för bussar.

Kollektivtrafikstråket Lundalänken anlades 2003 enligt konceptet "tänk spår kör buss". Stora delar av Lundalänken har ett eget körfält för buss och busstrafik är prioriterad i ljussignalerna. Resenärerna har uppskattat konceptet och ökningen av passagerare har överträffat alla prognoser.

Åtgärder för att förbättra på infartssträckor har också visat sig fungera bra. Busskörfältet vid Malmös norra infart har tillsammans med åtgärder på Värnhemstorget gett väsentligt kortade restider. Nästa steg bör vara att prioritera kollektivtrafiken på hela E22 från Lunds norra infart och längs snabbussarnas körsträckning in i Malmö.

Vi förordar en modern körhänvisningsteknik som gör att inga framförvarande bilar kan hindra bussarna från att hålla tidtabellen. Det finns olika tekniska lösningar för så kallade flytande busskörfält. En dynamisk skylt för ett körfält kan växla mellan buss och bil enligt ett tidsstyrt schema. Alternativt styrs hela vägbanan utifrån vilka förutsättningar som råder. Hastighet och styrning för buss respektive bil anpassas så att motorvägen utnyttjas bäst utifrån trafiksäkerhet och miljöhänsyn.

Malmö–Lund kan bli pionjär och en fortsatt testarena för energieffektiva transportlösningar. Intressenter från andra storstadsområden kan komma till Öresundsregionen för att se framtidens lösningar. Ett kollektivtrafiksystem värdigt en dynamisk kunskapsregion med teknologiutveckling som ekonomisk motor borde passa in i det pågående samarbetet mellan Malmö och Lunds kommuner.

En statlig medfinansiering av spårvagnslinjer i Skånes tre största städer borde också vara självklart i den infrastrukturproposition som läggs i höst. Eftersom både Malmö och Lund växer så det knakar behövs marken för bostadsbyggande istället för P–platser. När fler åker kollektivt frigörs mark i tätorterna.

Gräddfil för buss är i linje med Trafikverkets kapacitetsutredning som förordar en effektiviserad användning av befintliga vägar och järnvägar framför utbyggnad av ny infrastruktur. Utredningens förslag på ytterligare körfält för lastbil på E6 går däremot stick i stäv med besluten om en fossilbränslefri fordonsflotta.
För klimatet, statsfinanserna och trafiksäkerheten är det bättre med kilometerskatt för lastbilar som styr godset till en smartare fördelning mellan väg, järnväg samt sjöfart. Eftersom cirka 80 procent av det gods som körs på det skånska vägnätet är transittrafik borde kombinationen av hamnar och spår användas mer.

För alla skånska pendlare som oroas över stigande bensinpriser är snabb busstrafik ett välkommet alternativ. Om de politiker som fattar beslut i Malmö och Lund verkligen vill göra något åt klimatkrisen bör kollektivtrafik gynnas framför bil och prioriteras överallt där det blir trångt.

Det är hög tid att satsa på busskörfält och spårvagn som alternativ till oljebaserad biltrafik. Ge bussen en gräddfil på E 22.