Den allmänna debatten om trafikens klimateffekter är väldigt koncentrerad till en diskussion om vad bilar ska tankas med. Den största klimateffekten kan dock uppnås genom att fler åker kollektivt i större utsträckning eller cyklar om det är korta avstånd. Busstrafik kan med ett kort varsel ersätta ansenliga delar av den bilpendling som i dag påverkar klimatet negativt. Ökad användning av busskörfält ökar bussens förmåga att klara vardagspendling.
Under åren 2010-2021 investeras omkring 480 miljarder kronor i vägar och järnvägar. Riksdagen har beslutat att investeringar i infrastruktur ska bidra till minskad klimatpåverkan. Riksrevisionens granskning av regeringens styrning av infrastrukturplanering och klimatmål har visat på allvarliga brister. Ökat utrymme för buss är en lågt hängande frukt som förbättrar trafikens prestanda.
I Trafikverkets kapacitetsutredning finns förslag på en rad åtgärder som förbättra trafiken i storstadsområden. En viktig slutsats är att den befintliga infrastrukturen kan användas med betydligt större effektivitet. Ökad framkomlighet för buss kan ordnas med väldigt låga investeringskostnader jämfört med satsningar på andra transportslag. För att bussen ska kunna locka bilister måste den vara snabbare än i dag. Tiden är oftast den faktor som avgör människors transportval. Ska bussen kunna konkurrera med bilpendling måste den få komma först.
Det är därför lämpligt att använda modern körhänvisnings-teknik som gör att inga framförvarande bilar hindrar bussen från att hålla en lämplig hastighet. Enkelt beskrivet betyder det att signaler frigör körbanan framför bussen som då får en gräddfil och kan hålla ett jämt tempo. Andra motorfordon kan då använda körbanan när det inte är en buss i närheten, vilket ger en större flexibilitet än ett permanent busskörfält markerad med färgad asfalt. Det finns olika tekniska lösningar som kan användas för så kallade flytande busskörfält. En möjlighet är en dynamisk skylt för ett körfält som växlar mellan buss och bil enligt ett tidsstyrt schema. En mer flexibel lösning är att styra hela vägbanan utifrån vilka förutsättningar som råder, med prioritet för kollektivtrafik, sänkta hastigheter för bil eller andra parametrar. Trafikverket borde införa ovan beskrivna körhänvisnings-teknik mellan växande städer som har en stor pendling. Det skulle kunna vara ett steg i riktningen mot att utveckla och tillämpa intelligenta transportsystem så som förordas i kapacitetsutredningen.
Lundalänken anlades 2003 enligt konceptet ”tänk spår kör buss”. Den har mestadels ett eget körfält och är prioriterad i ljussignalerna. Lundalänken kan sägas vara ett första steg mot ett så kallat buss rapid transit-system och har blivit mycket populär bland resenärerna. Busskörfält vid motorvägars av- och påfarter har där de provats visat sig fungera bra.
Förslagen i den framkomlighetsstrategi för Stockholm som nyligen fick Trafiktekniska föreningens pris kan också användas för att höja kollektivtrafikens attraktivitet. Privata bilar står stilla 95 procent av dygnet. Det är inte rimligt att omfattande gatuparkering sinkar hastigheten för alla som pendlar kollektivt och klimatsmart. Både miljömål och hälsa har mycket att vinna på människor i rörelse prioriteras ytmässigt framför stillastående fordon.
Gräddfil för buss kortar pendlingstiden på ett klimatvänligt och trafiksäkert sätt. För alla som oroas över stigande bensinpriser är snabb busstrafik ett välkommet alternativ. Om politiken menar allvar i klimatdebatten borde bussen gynnas framför bilen och få en gräddfil överallt där det är trångt i på gatan eller vägen. Det är hög tid att kommun- och rikspolitiker ger alla som pendlar klimatsmart bättre villkor!
