Naturens krafter visade i Sydsverige vad de kan åstadkomma samma dag som klimattoppmötet i Durban öppnades. När vattennivån stiger, stormen viner eller regnet öser ner blir det uppenbart hur sårbart dagens samhälle är. Ändå är det vi erfor bara en västanfläkt av vad människor i Bangkok, på Afrikas Horn, Maldiverna och andra områden på jorden har drabbats av.
 

Förväntningarna på att toppmötet i Durban ska leda till något är minimala trots att forskarnas belägg för klimatförändringar är starkare än någonsin. Fokus håller på att flytta från att minska utsläppen till att anpassa sig till de klimatförändringar som inte längre kan förhindras. På många ställen i världen har människor börjat med lokala omställningsprojekt i frustration över de uteblivna resultaten från sina regeringar och de internationella klimattoppmötena.
 

Den goda nyheten är att många av de åtgärder som minskar sårbarheten även sänker klimatpåverkan. För att förhindra översvämningar i tätorter måste andelen hårdgjord yta minska så att mer vatten har någonstans att ta vägen. Det behövs microparker, stadsodlingar, bäckar och dammar. Frågan är bara var detta ska få plats. Eftersom bilar är parkerade ca 97 % av sin ”levnadstid” är övergång till yteffektiva persontransporter det bästa sättet att frigöra mark. Om människor huvudsakligen förflyttar sig genom att gå, cykla eller åka kollektivt kan bilparkeringar och bilfiler omvandlas till grönska samt öppet vatten.
 

En stad som tar klimatförändringarna på allvar är Köpenhamn. När invånarna inom ett år fick uppleva konsekvenserna av två s k 100-årsregn och ett s k 1000-årsregn ställdes många krav på åtgärder som förhindrar att regn och kloakvatten tränger in i husen. Planen för klimatsäkring är färdig nu och lätt att kombinera med att fortsatt vara världens cykelhuvudstad och att göra Köpenhamn ännu mer attraktivt att bo i.
 

I maj 2010 utsåg regeringen Skåne till pilotlän för klimatomställning. Men det saknas statliga beslut för att Skåne verkligen ska bli en klimatregion. Trots att antalet utländska lastbilar har tredubblats under tio år vill regeringen inte införa den kmskatt för lastbilar som finns eller har beslutats i t ex Tyskland, Schweiz, Polen och Danmark. En lastbilsskatt skulle leda till smarta kombinationer av väg, järnväg och sjöfart. Det skulle dessutom bli lönsammare med närodlat och nybakat i stället för bröd som kemikaliepreparerats för att vara "färskt" trots långa transporter.
 

För att Skånes potential för biogas ska utnyttjas behövs en ny pumplag och en garanti om att förnybara drivmedel ska vara billigare än de fossila drivmedel som i dag svarar för 94 % av energin i det svenska transportsystemet. En biogassatsning i Skåne skulle förutom lägre oljeanvändning ge många nya arbetstillfällen. Om förändringen av den nationella transportplanen leder till medfinansiering av spårvagnsplanerna i Helsingborg, Malmö och Lund ökar vill fler åka kollektivt. Vad väntar regeringen på?