Det är magstarkt att finansminister Borg säger sig vara ansvarstagande när han presenterar en budget som knappt ger hälften av de anslag Trafikverket anser sig behöva för att komma tillrätta med missförhållandena i tågtrafiken. För att undvika det kaos på järnvägsspåren som uppvisats de senaste vintrarna planeras nu för en kraftig reduktion av tågtrafiken. Denna ”lösning” hade kanske varit acceptabel om Sverige hade haft samma ekonomiska situation som Grekland. Men så är ju inte fallet. Pengar finns, vilket visas att att regeringen fortfarande bejakar Förbifart Stockholm (en motorväg vars kostnader motsvarar det som skulle kunna förse Sveriges tio största städer med högklassig spårvagnstrafik) och dessutom väljer att sänka krogmomsen.
Många bedömare anser att den aktuella ekonomiska läget kan liknas vid en uppförsbacke. Då kan man undra över finansministerns råd att bromsa. Vi som cyklar brukar lägga in en lättare växel när det går uppför. Statliga investeringsmedel bör destineras till projekt som ger den långsiktigt bästa förräntningen. Eftersom mer tågtrafik kan frigöra oss från dagens oljeberoende i motsats till mer biltrafik som låser fast oss i en allt dyrare oljeimport borde det ansvarsfulla beskedet vara ett allmänt moratorium mot nya vägar. Den nyvalda danska regeringen väljer massiva klimatinvesteringar som en metod för att skapa nya arbetstillfällen och samtidigt minska den ekonomiska belastning som importen av fossil energi utgör.
Om detta är en sund hållning för de statens investeringar, så vore motsvarande ännu klokare beträffande de ekonomiska vägval regioner och landsting står inför. Deras huvuduppgift är sjukvården. Att de borgerliga partierna i Region Skåne framhärdar med att vilja lägga en miljard kronor på att förskottera ett motorvägsprojekt Trafikverket inte har anslag till i närtid tyder på en bristande ansvarskänsla för sin egen kärnverksamhet. Inför valet mellan bättre sjukvård och en utbyggd E22 är det långt fler än miljöpartiets väljare som väljer det förstnämnda.
Även utifrån det lokala perspektivet är utvidgning av vägkapaciteten oförenligt med ansvar för framtiden. Den borgerliga ledningen i Lunds kommun överger nu sitt eget vallöfte om spår på Lundalänken 2014. Finansiering uppges vara orsaken. Mellan Malmö och Lund har det funnits motorväg sedan 1953. Järnvägen har däremot dubbelspår, vilket kan liknas vid en smal landsväg med mitträcke. Utöver getingmidjan i Stockholm finns inget dubbelspår i Sverige som är så belastat. För att minska störningskänsligheten i denna trånga järnvägspassage tvingas Trafikverket glesa ut tågtrafiken. Att Lunds kommunledning i detta läge väljer att planera för och i sin budget medfinansiera två nya motorvägsavfarter går fullständigt på tvärs med de klimatmål som antagits av kommunfullmäktige. När tre arkitektfirmor fick göra förslag till stadens utformning vid Lunds C valde ingen av dem att ge plats för biltrafik. Att genom mer vägar bjuda in till mer biltrafik är en dålig användning av både mark och skattepengar jämfört med satsningar på modern spårtrafik. Vi bör rusta oss för ett klimatsmart samhälle i stället för att med investeringar motverka det.
