Under de senaste åren har det samtidigt växt fram en växande medvetenhet om att det inte bara är pengar som behövs. Det finns också systemfel i tågtrafiken, som har splittrats upp på allt fler aktörer utan samlat och långsiktigt ansvar. Ett aktuellt exempel är krisen för Öresundstågen i juni, där danska statligt ägda DSB genom sitt dotterbolag DSB First lagt ett så lågt bud på trafiken så att bolaget var nära en konkurs. Politikerna fick rycka in med pengar och en tillfällig lösning med franska Veolia. Ett annat exempel är att mer än 130 tåg har ställts i under juli av DSB Uppland och DSB First Väst i samband med byte av operatör och då man i sin planering missat att anställa semestervikarier!

Avregleringen har också påverkat underhållet negativt. Trafikverkets (tidigare Banverket) underhåll är numera konkurrensutsatt. Resultatet har blivit att allt fler arbetar bakom skrivborden med upphandlingar medan antal personer som jobbar ute i verksamheten har minskat kraftigt. Då tar det längre tid att röja snö eller att få igång trafiken efter oväder som den gångna helgens intensiva åska och regn.

Ibland ter sig de svenska järnvägarna som en parodi på tänkt marknadsmässig effektivitet. Försök hänga med i detta exempel från verkligheten: Pendelstågstrafiken i Östergötland sköts av DB Regio (tyska staten) som lagt ut underhållet till Mantena (norska staten). De gör mindre underhåll i ett tält(!) i Norrköping och större underhåll 40 mil bort i Helsingborg trots att Euromaint (före detta SJ) har verkstäder i Linköping.

Situationen på stationerna är inte bättre. I samband med förseningarna har arga resenärer väntat utanför stängda väntsalar eller letat efter någon som vet om och när sena tåg kan tänkas komma, när och var ersättningsbussar går etc. Många upplever det som krångligt att boka tågbiljetter när olika bolag har egna tidtabeller, rabattkort och säljställen för samma sträcka. Om ett tåg är sent kan man inte ta ett annat som körs av ett konkurrerande bolag. Situationen kan förvärras ytterligare med ännu fler operatörer som regeringen vill släppa in från årsskiftet.

Miljöpartiet de gröna har länge kritiserat avregleringen inom tågsektorn. Vi känner stor tillfredställelse att allt fler nu ansluter sig till kritiken. Till exempel gjorde Håkan Juholt sitt första utspel som partiledare i denna fråga, Naturskyddsföreningen tog upp frågan i Almedalen och tidigare Moderatledaren och SJ-ordföranden Ulf Adelsohn har begärt en timeout för avregleringarna.

Vi instämmer och begär nu att regeringen avbryter planerna på att släppa in ytterligare aktörer i den interregionala järnvägstrafiken. Tågtrafiken är grundläggande för att Sverige skall fungera både för näringslivet och medborgarna, för att klara miljömålen och för att hela landet skall utvecklas. Järnvägen är ett sammanhållet system och en grundläggande samhällservice.

De naturliga aktörerna för att samordna tågtrafiken är SJ och Trafikverket, som ägs av staten och har merparten av trafiken. Det finns brister hos dessa aktörer, och de måste därför moderniseras och bli ännu mer kundanpassade. Detta underlättas om SJ slipper krav på vinstutdelning till staten och om Trafikverket får ökade anslag för underhållet. Här är våra förslag för en ny tågordning i Sverige:

– ?Ersätt SJ:s krav på vinstutdelning till staten med ett samhällsuppdrag – att verka för ett ökat tågresande med hög punktlighet och kvalitet för resor mellan alla delar av Sverige och till huvudorterna i våra grannländer. SJ ska kunna ta över om en annan tågoperatör tvingas lämna trafiken.

– ?Låt Trafikverket utföra underhåll i egen regi. Det ger mer personal på spåren och mer nytta för pengarna. Trafikverket skall ha beredskap för hårda vintrar. Samtliga operatörer skall erbjudas moderna verkstäder och terminaler i alla delar av Sverige.

– ?Ge Trafikverket ansvar för att alla stationer med dagliga persontåg skall ha öppna väntsalar med stationsvärdar och med extra information vid förseningar. Samordna biljettbokning och tidtabeller för att göra det så enkelt som möjligt att ta tåget.

– ?Upphandlingen av operatörer som ska köra lokal och regional trafik måste utvärderas så att vinterns och sommarens problem med inställda tåg inte upprepas.

Tillsammans med kraftigt ökat stöd till underhåll och nyinvesteringar i spår är detta steg på vägen till ett bekvämt och tryggt järnvägssystem som kan ta emot fler passagerare och underlätta klimatomställningen.