När Malmös och Lunds kommunstyrelser nyligen möttes beskrevs spårvagnsdrömmar som en gemensam angelägenhet. Den politiska diskussionen om spårvagn i Lund har hittills handlat mest om problem. Det fokuseras inte på på den första sträckningen som det råder en samsyn kring, utan förs en debatt om vilken sträckningen spårvägen sedan ska ha.

Vi vill vända diskussionen och se möjligheter i stället för hinder. En spårvagn kan ta 2-3 så många resenärer som en buss. Spårvägen har fått en renässans ioch nya spårvägslinjer har invigts i över hundra städer sedan 1980. Det som tidigare ansågs vara spårvagnens nackdel - dess brist på flexibilitet - har visat sig vara en framgångsfaktor. En spårvagnslinje flyttar inte, det är lätt att se var den finns och med god turtäthet behöver inga reseplanerare användas för att åka kollektivt.

På kommunens initiativ tas det fram en rapport för hur trafiken till och från den nya stadsdelen i nordöst ska fördela sig så att en tredjedel blir cykel, en tredjedel kollektivtrafik och max en tredjedel bil. Spårvagnen kan bli ett lyft; inbjuda till förnyelse av Campusområdet och längs hela kunskapsstråket från Centralen och till Lund NE. Så har skett längs spårvagnsstråk som anlagts i andra länder. Snabb och bekväm kollektivtrafik blir en katalysator för en dynamisk utveckling.

Det är nu klart att nätverket för spårvagnar i Skåne har fått möjlighet till ett EU-bidrag som täcker 90 % av planeringskostnaderna. Villkoret är dock att upphandlingen är klar inom tre år, annars ska bidraget betalas tillbaka. Kommunledningen måste visa handlingskraft och genomföra det man pratade om innan valet. Citytunneln hade aldrig blivit av utan en strategisk interaktion mellan Malmö och Stockholm. Lunds kommun bör säga ja till planeringsbidraget och tillsammans med Malmö samt Helsingborg snabbt sätta ihop ett storstadspaket som finansierar spårvagnsutbyggnaderna. I kommunens egen investeringsbudget bör spårvägsplanerna prioriteras.