När kommunstyrelserna för Malmö och Lund nyligen hade möte beskrevs spårvagnsdrömmar som en gemensam angelägenhet. Den politiska diskussionen om spårvagn i Lund har hittills mest handlat om problem.
Det fokuseras inte på den första sträckningen som det råder en samsyn kring, utan förs en debatt om huruvida en fortsättning från Brunnshögs centrum till Linero eller en sträckning från Centralen via Klostergatan till Tetra Pak står näst i tur. Går det att få fram spårvagnsfordonen i tid? Blir det många överklaganden på planförslagen?

För miljöpartiets räkning vill vi vända diskussionen till att se möjligheter i stället för hinder. En spårvagn kan ta två till tre gånger så många resenärer som en buss. Spårvägen har fått en renässans och nya spårvägslinjer har invigts i över hundra städer sedan 1980.
Det som tidigare ansågs vara spårvagnens nackdel, nämligen dess brist på flexibilitet, har visat sig vara en framgångsfaktor. En spårvagnslinje flyttar inte, det är lätt att se var den finns och med god turtäthet behöver vare sig tidtabeller eller reseplanerare användas för att åka kollektivt.

Spårvagnen kan bli ett lyft och inbjuda till förändring av Campusområdet samt många andra verksamheter längs hela kunskapsstråket från Centralen och upp till Lund NE. Så har skett längs spårvagnsstråk som anlagts i andra länder. Snabb och bekväm kollektivtrafik blir en katalysator för en dynamisk utveckling.
Sedan början av 2011 är det klart att nätverket för spårvagnar i Skåne har fått möjlighet till EU-bidrag via ELENA-projektet. Detta stöd täcker 90 procent av planeringskostnaderna. Villkoret är dock att upphandlingen är klar inom tre år, annars ska bidraget betalas tillbaka.
Kommunledningen måste nu visa handlingskraft för att leverera det man pratade om innan valet. Citytunneln hade aldrig blivit av utan en strategisk interaktion mellan Malmö och Stockholm.

Lunds kommun bör därför säga ja till ELENA-erbjudandet och tillsammans med Malmö samt Helsingborg utan dröjsmål sätta ihop ett storstadspaket som finansierar spårvagnsutbyggnaderna. I kommunens egen investeringsbudget bör spårvägsplanerna prioriteras framför andra investeringsplaner i Lunds kommun. Intäkter från markförsäljning har använts i många andra städer för att betala spårinvesteringar. Detta kan vara en av möjligheterna i Lund.