Norska samferdselsdepartementet utreder nu ett förslag att stoppa gratisparkering i norska städer. Motivet för såväl detta som den bompeng som funnit länge i Norge är bland annat att omfördela trafik från bil till kollektivtrafik och cykel. Brittiska städer får numer avgiftsbelägga arbetsplatsparkering på både offentlig och privat mark. Tyskland avsätter 2 procent av väginvesteringarna för cykelvägar. Även Danmark och Holland satsar kraftfullt på bättre miljö och hälsa genom att gynna cykling på bilens bekostnad.
”Honungsfälla” skriver Staffan Fredlund om vårt förslag. Han har alltså förstått hur uppskattat det är. ”Glada”, sade 82 procent av de 933 som tyckte till om Sydsvenskans cykelhighwaysartikel.
Centern säger sig vilja satsa på både bil och cykel. Bilsatsningarna känner vi – Carlgrens supermiljöbilspremie för 300 000-kronorsbilar och 28 miljarder till en ny motorväg i Stockholm – men var finns stödet för cyklister? I städerna är det konflikt om utrymmet. Biltrafikens volym och hastighet begränsar cyklandet. Det händer faktiskt att bilförare dödar cyklister. Men det är mycket sällan cyklister dödar bilförare. För mig känns det självklart att ta de oskyddade trafikanternas parti om det uppstår konflikt mellan dem och bilisterna. Staffan Fredlund skriver att investeringarna ska läggas där de gör störst effekt. Det håller jag verkligen med om. Investeringar som leder till ökad vardagscykling har av Folkhälsoinstitutet utpekats som bland det lönsammaste man kan göra för att minska ohälsokostnaderna. Det är ett tungt argument för en cykelhighway Malmö-Lund, kombinerat med bättre cykelmöjligheter i städerna!