Den allvarliga tågolyckan den 13 september 2010 på Södra Stambanan vid Kimstad i Östergötland kunde lätt ha undvikits. Om entreprenören följt de regler som Banverket/nu Trafikverket har, skulle en tillsyningsman funnits vid traktorgrävaren och då lätt kunnat bromsa tåget genom att göra motorerna till X 2000 tåget strömlösa. Men nu fanns det ingen tillsyningsman på plats, enligt bedömning av Per Gunnar Andersson, SEKO. Sådana ska finnas vid banarbete. En annan dödsolycka inträffade i vintras inte långt från Kimstad. En man, som utförde snöröjning åt Trafikverket, blev påkörd av tåg och dog. Även då saknades en tillsyningsman. Eller mer noga uttryckt. Tillsyningsmannen deltog aktivt i snöröjningsarbetet i stället för att vaka över säkerheten. Hur kunde denna säkerhetsmiss uppstå?

Jo, när ett anbud för banarbete gått från Banverket/nu Trafikverket, till en entreprenör, som i sin tur sålt anbudet till en ny underentreprenör, som sin tur sålt anbudet till den underentreprenör, som utförde arbetet, ja då har säkerhetsföreskrifterna inte följt med i anbudskedjan. Nu var det fyra inblandade parter i stället för bara Banverket, som utförde arbetet som brukligt varit innan Banverket ålades att lägga ut arbete på privata entreprenörer.

Detta är ett mönster, som beskrivits vid upphandlingar i bygg-och anläggningsbranschen. Bl.a. har Arbetsmiljöverket skildrat detta i en rapport från 2008.

http://www.av.se/dokument/Press/projektrapport_dodsolyckor_2008.pdf

Rapporten besvarar frågan varför antalet dödsolyckor ökade markant från 2005. Svaret är att när stora företag lägger ut arbeten till små företag har dessa ofta inte den kompetens som krävs för att utföra arbetet säkert.. På grund av otillräckliga arbetsmiljökunskaper ställer upphandlingsansvariga inte tillräckliga krav på underentreprenörerna.

På Banverket arbetade 1998 kring 6500 personer. 2008 var antalet anställda detsamma. Men 1500 av dessa lämnat banvallarna. Tillkommit har ca 100 spårarbetare från privata entreprenörer för banunderhållet. 1500 nya personer sitter på Banverkets kontor och skriver anbudsunderlag och kontrollerar inkomna anbud med flera administrativa nytillkomna uppgifter. De 1500 kontorsanställda kostar kring 600 miljoner kronor per år. För det kan man rusta upp 10 mil skarvspårsbana på makadam till helsvetsad järnväg, varje år. Bjärka-Säby- Västervik skulle kunna klaras av på ett års kontorslönepengar!

Det har inte blivit billigare att underhålla järnvägen, som man hopades, när man beslöt att tvinga Banverket upphandla underhållet.

Så vad bör göras?

Jo låt Banverket/Trafikverket återta drifts och underhållsarbete i egen regi. Detta har Miljöpartiet föreslagit efter snökaoset i vintras. Kravet har fått förnyad tyngd och aktualitet efter förra veckans olycka.

I Danmark och Norge har man tagit till sig erfarenheterna av privatiseringsexperimentet och. återtagit järnvägsunderhållet i offentlig regi Så har även skett i England efter att 26 personer dödats i banolyckor. Hur många fler döda krävs innan vi i Sverige återgår till att prioritera säkerheten?