- På flera stråk i Göteborgsområdet har vi nått ett kapacitetstak, vi ligger nära gränsen för vad trafiksystemet tål, säger Anders Larsson, sektionschef på Vägverket i en GP-intervju.

Denna utveckling måste hejdas. Vi måste köra mindre med våra bilar och minska vår användning av olika sorters kemiska ämnen. Andelen resor med kollektivtrafik måste öka och fler måste välja att gå eller cykla så att resorna med bil minskar.

Det slås också fast i Miljönämndens miljörapport för 2003. Redovisningen visar att luftföroreningshalterna i Göteborg ökat mellan 1999 och 2003. Det gäller i synnerhet för partiklar och det marknära ozonet. Även det nationella miljörådet med Jan Bergqvist i spetsen konstaterar att halterna av kväveoxid i tätortsluft inte minskar längre.

Kraftfulla åtgärder krävs mot avgaserna för att klara inte bara miljömål utan även lagens krav på miljökvalitet.

Miljömålet måste nås
I december 2003 gjorde regeringen, vänsterpartiet och miljöpartiet en överenskommelse om lånefinansiering av investeringar av ett antal väg- och järnvägsprojekt.

En mycket stor del av den satsningen görs i Västra Götaland. Investeringar räcker emellertid inte som verktyg för att nå de transportpolitiska mål som en enig riksdag har slagit fast.

Glappet mellan den faktiska utvecklingen och uppsatta mål är störst beträffande miljömålet.

Växthusgaserna fortsätter att öka trots klimatstrategier om motsatsen. Vilka åtgärder behöver vidtas för att trafikens miljö- och hälsopåverkan ska kunna minskas till en acceptabel nivå?

Kollektivtrafiken bör göras mer attraktiv för att bli ett alternativ till bilen.

Vänsterpartiet har bidragit till en del åtgärder i den riktningen. Det handlar bland annat om kraftiga satsningar på investeringar i järnväg. Regeringens proposition gällande väg- och järnvägsinvestering för de närmaste tolv åren, som är förhandlad med v och mp, är tydlig när det gäller fördelningen mellan järnväg och väg.

De nationella investeringsanslagen till järnväg respektive väg är två till ett, det vill säga dubbelt så mycket pengar till järnväg som till väg. Det är en viktig princip då växthuseffekten och flera andra miljöeffekter talar för att volymen vägtrafik måste minska i omfång.

Men det räcker inte med järnväg för att den spårbundna kollektivtrafiken ska öka. Det måste också finnas något som rullar på spåren. I början av juli presenterade vänsterpartiet en rapport om hur landets länstrafikbolag ser på framtiden.

Den bygger på en enkät som besvarades av 27 trafikhuvudmän. 17 av dem beskriver det ekonomiska läget som svagt. Mellan 2000 och 2007 minskar kollektivtrafiken i 19 regioner. För sex av dem ligger minskningarna kring 30-40 procent.

I Västra Götaland har kollektivresandet
minskat från slutet av 2003 och fortsätter att minska. Intäkterna har hållits uppe genom en orimlig successiv taxehöjning under de sista tre-fyra åren, då höjningarna sammantaget uppgår till cirka 30 procent. Effekten har blivit att resandet minskar och trafikutbudet begränsas, vilket i sin tur driver på ytterligare resandeminskningar med intäktsbortfall som följd. En illavarslande situation där de finansiella förutsättningarna försämras i en ond spiral.

Särskilt drabbad i Västra Götaland är den lokala trafiken. Mot bakgrunden av dessa dystra siffror kräver vänsterpartiet i de nu pågående budgetförhandlingarna att statliga pengar riktas direkt till kollektivtrafiken.

Enligt en redovisning, som gjordes i samband med att riksdagens trafikutskott (hösten 2003) genomförde en hearing om miljökvalitetsnormer, är införande av miljöstyrande avgifter på bilismen nödvändiga för att EU-normerna ska kunna klaras både i Stockholm och Göteborg. När Göteborgs miljönämnd nu gör sitt miljöbokslut bekräftas enligt vår mening riktigheten i den bedömningen.

Dyrare använda bilen
Kollektivtrafikens utbyggnad är en avgörande faktor för att minska bilåkandet och därmed bilismens skadeverkningar på miljön och människors hälsa.

Samtidigt visar internationella erfarenheter att det inte räcker med att enbart bygga ut och förbättra kollektivtrafiken. Det måste också bli dyrare att använda bilen i de centrala delarna av storstäderna, så också i Göteborg.

SLTF, Svenska Lokaltrafikföreningen, har nyligen gjort en undersökning, av ett representativt urval bland befolkningen. 3 200 personer har tillfrågats om inställningen till kollektivtrafik. 96 procent anser att en satsning på kollektivtrafik är bra för samhället, däremot tror bara hälften att politikerna tycker så.

Med andra ord efterlyser allmänheten den politiska viljan att satsa på kollektivtrafik.

På frågan om vad som skall prioriteras vid trafikplanering svarar 65 procent att kollektivtrafik skall ha prioritet och bara 17 procent anser att biltrafik skall prioriteras.
Vi menar att avgifter för att köra bil i de centrala delarna av Göteborg ska användas för utbyggnad av kollektivtrafiken. Det är viktigt att befolkningen ser ett klart och tydligt samband mellan trängselavgifter och bra kollektivtrafik.

Internationella erfarenheter talar för att trängselavgifter är en verkningsfull metod att minska biltrafiken i storstäderna. Trafikens miljöproblem kan inte byggas bort genom kostsamma väginvesteringar. Exemplen från Singapore, London med flera städer visar att avgiftsmetoden fungerar för att göra städerna till en hälsosam och attraktiv miljö att bo samt arbeta i.

Nu är det dags att göra något åt det trafikkaos som finns i Göteborg.