Trots diskussionerna efter de granskande tv-programmen om kvinnojourer kan få förneka att mäns våld mot kvinnor är ett mycket allvarligt samhällsproblem. Enligt BRÅ:s statistik 2003 anmäldes 60 fall där kvinnor avlidit till följd av manligt våld.

Men tyvärr sträcker sig mäns våld mot kvinnor även till andra samhällsområden där konsekvenserna för kvinnor inte har åskådliggjorts. Män är vållande i 92 procent av alla trafikolyckor med dödlig utgång. Mer än dubbelt så många kvinnor dödas varje år av män i trafiken som genom avsiktligt våld. Bilen är männens mest dödliga vapen.

Det finns en uppenbar skillnad mellan det man vanligtvis definierar som mäns våld mot kvinnor och mäns dödande av kvinnor i trafiken - uppsåtet. De flesta som kör på ett sådant sätt att de vållar dödsolyckor har ju ingen avsikt att döda.

Men de bakomliggande orsakerna är de samma. Kvinnor dör därför att vissa män beter sig på ett oacceptabelt sätt. Trafikens kultur är skapad av män och för män. Det finns en strukturell acceptans för mäns riskbeteende och dess olyckor.

Vad gäller teknisk körskicklighet är könsskillnaderna få, men vad gäller attityder är det i regel stor skillnad mellan kvinnor och män. Män överskattar ofta sin egen förmåga och underskattar risker. Det är nästan bara män som kör berusade och huvudparten av alla vansinneskörningar - fortkörning över 30 km/tim - sker med en man bakom ratten. Enligt NTF skulle hälften av ala dödsfallen i trafiken undvikas om män betedde sig som kvinnor i trafiken.

Den kvinnliga trafikdöden är en hittills osynlig del av mäns strukturella våld mot kvinnor och det är hög tid att ta detta våld för vad det är.