Göran Rosenberg, Sveriges Åkeriföretag, går till storms mot mig den 10/12 för att jag använder mig av Vägverkets uppgifter om lastbilarnas vägslitage och förordar vägtrafikskatteutredningens förslag om kilometerskatt (intervju 6/12).

Utgångspunkten för mp:s ställningstagande i förhandlingarna om den transportpolitiska propositionen är att minska den sårbarhet det 95-procentiga oljeberoendet utgör.

En syn vi delar med till exempel Svenskt Näringslivs chefsekonom Stefan Fölster.

EU:s vitbok förordar att transporter flyttas till järnväg och sjöfart.

Vägtransporter av gods kommer alltid att ha stor betydelse för Sveriges ekonomi. Vårt land är för glesbefolkat för att införa den lag om maxsträcka på 15 mil för lastbilar som Nya Zeeland tidigare hade.

Nya Zeeland, Tyskland, Schweiz och många andra länder ser vägavgifter återspeglande de kostnader transporterna ger upphov till som ett effektivare styrmedel för kloka kombinationer av olika transportslag.

Uppgiften att utveckla förnybara drivmedel till tunga fordon är sorgligt försummad; mp lägger stor vikt vid införande av nya bränslen.

Som ledamot i trafikutskottet möts jag ofta av klagomål om vägskador. Då mp inte vill höja skatten för att öka vägunderhållet, intresserar vi oss för hur vägskadorna kan minskas.

Vi har utgått från att Vägverket förmedlar korrekta fakta; att en fullastad 60-tons lastbil i slitage motsvarar 75 000 personbilar är hämtat ur en av verkets sektorsredovisningar.

Maxvikten för lastbilar i flera delstater i USA är 36 ton (EU-normen är 40 ton; Sverige och Finland har undantag).

USA är knappast något allmänt föredöme, men sådana regler skulle ge vägar i bättre skick och främja överflyttning av gods till spår och vatten.