MILJÖ. För det första är flyget det snabbast ökande transportslaget, vilket gör att flygandet kommer att fördubblas inom femton år med dagens ökningstakt. För det andra ger flyget upphov till betydligt mer klimatpåverkan än bara från koldioxidutsläppen. Ledande internationella forskare anser att klimateffekten är upp till fem gånger högre från flyget än om motsvarande bränsle används på marken. Sammantaget gör det att flygets totala klimatpåverkan inom några decennier kommer att vara större än den från hela biltrafiken i dag - om ingenting görs åt utvecklingen. Insatser måste därför göras omedelbart. Miljöpartiet hade föredragit en flygbränsleskatt, men eftersom det inte var möjligt accepterade vi regeringens förslag. Statens institut för kommunikationsanalys (Sika) beräknar att flygskattens nettominskning av koldioxidutsläpp motsvarar 1-2,5 procent av flygets årliga utsläpp (100000- 200000 ton).

"Om antalet flygresenärer minskar med 2 procent så innebär det inte med automatik att flygets utsläpp minskar med motsvarande siffra. Flygbolagen kommer i stället att gå med fler tomma stolar", hävdar Reepalu och Isaksson. Sika är av motsatt uppfattning. I sitt remissvar om flygskatten skriver man att flygbranschen kan komma att avstå från att utöka kapaciteten när efterfrågan sjunker, vilket dämpar utsläppen av koldioxid. Att fortsätta köra halvtomma plan är dålig företagsekonomi och kan inte fortgå särskilt länge.

I trafikpolitiken står vi alltså inför ett val. Antingen gör vi något för att försöka minska de snabbt ökande klimateffekterna av flyget, eller så låter vi flygtrafiken öka utan kontroll och gör då flyget till en gökunge som kan komma att tvinga oss till våldsamma begränsande åtgärder inom andra sektorer.

Ilmar Reepalu och Lars Isaksson behöver fundera över vem som mest behöver vår omtanke, lågprisflygresenären eller bonden i Bangladesh som kommer att översvämmas när klimatförändringarna höjer havsnivån.