Flygbranschen utbrister i ramaskrin över att tvingas betala för sin klimatpåverkan, vilket alla andra transportslag redan mer eller mindre gör. Detta trots att flyget är det mest klimatstörande transportmedel som finns och idag står för cirka 25 procent av klimatpåverkan från den svenska transportsektorn. Med nuvarande ökningstakt kommer flyget år 2050 ensamt att ta hela det svenska ?klimatutrymmet?.

Skatten som införs i höst kommer att vara 94 kronor per passagerare för resor inom Europa och 188 kronor till andra destinationer. För en barnfamilj som åker till Egypten eller Thailand kommer resan totalt att bli 700 kronor dyrare. Knappast någon betydande fördyring av en resa som kostar tiotusentals kronor, i synnerhet inte eftersom flygskatten på grund av skatteväxlingen har gjort det möjligt att öka grundavdraget. Om båda föräldrarna förvärvsarbetar innebär det en skatteminskning på 1000 kronor per år. Många remissinstanser har ifrågasatt skattens miljöeffekt, men inte gjort några egna uträkningar. Statens institut för kommunikationsanalys är den enda remissinstans som har beräknat vilka miljöeffekter skatten kommer att få. Institutet räknar med att skatten kommer att resultera i ett par procents mindre flygande samt minskad klimatpåverkan.

Skatten kommer alltså inte att innebära att det flygs mindre än idag, men att flygandet inte ökar lika snabbt som prognoserna anger. FN har i flera år försökt hitta ett sätt att införa klimatskatter på en internationell skala men misslyckats trots mycket prat om handel med utsläppsrättigheter. Allt fler länder inför därför flygskatter själva. I Europa har redan sex länder infört flygskatter. När Frankrike beslutade att införa en flygskatt välkomnades det av FN:s generalsekreterare Kofi Annan. Han uppmanade också andra länder att följa Frankrikes exempel. Ett sjuttiotal länder har uttryckt sin vilja att gå samma väg. Att Danmark har beslutat avskaffa sin flygskatt är i sammanhanget tämligen udda. Särskilt hård är debatten i Skåne. Sturups flygplats har länge kämpat i skuggan av Kast-rup. För ett par år sedan beslutades att satsa på att bli lågprisflygets flygplats i regionen. Genom offensiv marknadsföring skall Sturup attrahera lågprisresenärer från både Sverige och Danmark och växa kraftigt. En stor del av de resenärer som flyger till eller från Sturup har egentligen Köpenhamn som destination eller avreseort, men lockas att köra över bron och flyga från Sverige genom rabatter på broavgiften och gratis parkering.

Ryanair har erbjudit billiga taxiresor över Sundet och bussar mellan Köpenhamn och Kastrup har satts in. Enligt Sturups ledning är målet för 2010 att en miljon danskar ska flyga från Sturup. Om flygskatten lägger hinder i vägen för Sturups expansionsplaner bör detta inte enbart ses ur ett lokalekonomiskt och kortsiktigt perspektiv. Istället bör man fråga sig om det är hållbart att bygga regional utveckling på expansion av ett ohållbart transportmedel. Är en ökning av flygtrafiken förenlig med länsstyrelsens program för skånska miljömål? Statens geologiska institut har nyligen visat på hur klimatförändringarna kan drabba Sverige. Halva Falsterbonäset riskerar att permanent hamna under vatten, i Kristianstad riskerar vattenriket att utvidgas in i staden eftersom tätorten har förhållanden liknande de i New Orleans etc. Av flyglobbyn kan inte förväntas något ansvar för kommande generationer. Men av förtroendevalda politiker bör detta ansvar kunna utkrävas. Detta är bakgrunden till flygskattens tillblivelse.