Alkoholskatt och införselkvoter dominerar den alkoholpolitiska debatten, men få tror på förändringar som på allvar kan minska alkoholskadorna. Opinionsbildande insatser och utbildning har en mycket begränsad effekt på de riskgrupper som behöver nås. Debatten om trafik och alkohol handlar huvudsakligen om påföljder för personer som ertappas med att ha kört påverkade. Skärpta straff kan verka avhållande, men risken för upptäckt är trots utökat antal utandningsprov liten. Det finns dessutom personer som är helt likgiltiga inför sanktioner. Mycket talar för att alkolås kan fylla en stor uppgift när andra verktyg för att förhindra alkoholskador inte fungerar.
Det finns ett brett folkligt stöd för att trafiken, arbetslivet och graviditetsperioden ska vara helt alkoholfria zoner. Alkolås ger direkt återkoppling genom att förhindra rattonykterhet, men det gör också att man tvingas planera nykterhet för att inte riskera att behöva ställa bilen. Alkolås är en effektiv metod för att upptäcka riskkonsumenter när rehabilitering fortfarande kan vara framgångsrik. När alkoholismen väl utvecklas är prognosen för effektiv behandling dålig.
Andelen korttidsanställda har ökat. Samma gäller andelen yrkeschaufförer från länder med annan alkoholkultur. Detta ställer högre krav på metoder för att förhindra rattfylla. Alkolås i yrkestrafiken undanröjer behovet av utdrag ur belastningsregistret. Kostsamma och ineffektiva stickprovskontroller kan upphöra. I bästa fall kan det räcka med att en person själv upptäcker att han inte kan starta bilen för att ändra sina alkoholvanor eller frivilligt gå in i behandling. Arbetsgivarna och samhället i övrigt måste dock ha större beredskap för att tillgodose de ökande kraven på tidiga rehabiliteringsinsatser. Det lovvärda projektet Operation trafikonykterhet i Skåne visar att integritetsreglerna (eller tillämpningen) måste ses över för att insatserna ska ge maximal effekt.
Många svenska åkerier samt buss-, och taxiföretag låter på frivillig väg installera alkolås i sina nya fordon. Eftersom omsättningen av fordon är snabb i dessa branscher har kanske merparten av fordonsflottorna alkolås före 2010. För att andelen tjänstebilar och förmånsbilar med alkolås ska öka lika snabbt bör alkolåset inte som nu påverka en bils förmånsvärde. Om denna regel togs bort kan man räkna med att många företag och andra organisationer skriver in i sin policy att alkolås ska finnas i dessa fordon.
Ett lagkrav på alkolås i alla bilar är således inte bara ett nödvändigt trafiksäkerhetsverktyg utan kanske i ännu högre grad ett verktyg för bättre arbetsmiljö och för folkhälsan i stort.