De svenska miljöteknikföretagen är framgångsrika. Den svenska miljöteknikexporten växer med åtta procent per år. Under 2004 var tillväxten nära 15 procent och värdet av svenska exporten var 25 miljarder kronor. Miljöteknik är en av de snabbast växande branscherna internationellt, och både investeringsbehoven och betalningsviljan för att uppnå en god miljö verkar bara öka. När världsmarknaden växer och efterfrågan ökar kan de svenska företag som ligger långt framme vara med och slåss om den växande marknaden. Fram till 2010 beräknas exporten öka med minst 10 miljarder kronor enligt exportrådets prognoser. Det motsvarar 10 000 ? 15 000 nya jobb.

Så positivt beskrev Exportrådet utvecklingen för något halvår sedan. Men utvecklingen går snabbt och i själva verket är möjligheterna betydligt bättre än vad som då kunde förutses. Bara i Kina kommer man att investera 1 300 miljarder kronor på miljöinsatser under de kommande fyra åren, framgår av Nuteks och Exportrådets rapport, Potential för investeringar i svenska miljöteknikföretag. Omfattande planer finns också i bl.a. flera östeuropeiska länder.

Ska svenska företag kunna vara med i konkurrensen och räkna hem beställningar kring dessa jätteinvesteringar krävs det riskvilligt kapital. Men dess värre verkar inte riskkapitalisterna känna tillräcklig tilltro, till de ofta mindre företag, som är i branschen. På det finns många exempel.

Vi tvingas varje vecka tacka nej till internationella kunder på grund av att vi saknar pengar, förklarade Christer Rosendahl, försäljningschef hos KMW Energi, när han intervjuades av SVTs Rapport med anledning av bristen på riskvilligt kapital. KMW Energi jobbar bland annat med bioeldade kraftvärmeanläggningar och har 38 anställda. Rosendahl hävdar att vi bara sett början på enorm utveckling kring biobränslen och att den svenska miljöteknikindustrin har enorma möjligheter till export om de finansiella problemen kan lösas.

Olika representanter för riskkapitalbolag hävdar att de svenska miljöteknikföretagen generellt sett är för små för att det riskvilliga kapitalets företrädare ska våga satsa. Det sägs också att då miljöinriktade verksamheter i hög grad styrs av politiska beslut är det riskfyllt att investera. Förmodligen upplever de att det inte finns tillräckligt långsiktiga politiska åtaganden när det gäller miljö- och energiomställning. Mot den bakgrunden har det politiska systemet ett stort ansvar att leva upp till. Och det är verkligen så att branschen domineras av små företag. Hälften av företagen har färre än 10 anställda och 77 procent har färre än 50 anställda.

Det är uppenbart att det finns behov av att man från politiskt håll klargör att staten är beredd att vidta åtgärder för att underlätta att svensk industri kan vara med i den internationella miljödrivna utvecklingen. Statliga lånegarantier är en sådan konkret åtgärd. Garantierna innebär inga subventioner men garanterar att långivare inte riskerar kreditförluster. Däremot är det viktigt att staten kan ställa upp med hjälp med förstudier och såddfinansiering. För så fort ett företag närmar sig en ny marknad börjar kostnaderna omedelbart ticka.

Mp också att förutsättningarna för inrättandet av en permanent svensk miljöteknikexportdelegation med säte i Kina bör undersökas. Syftet är att nära den enorma sydostasiatiska marknaden kunna vara svenska företag behjälpliga med kunskap om denna för svenska företag ovana och speciella marknad. Delegationen kan också underlätta för svenska miljöteknikföretag att samverka vid exempelvis stora upphandlingar. Marknadsföring av den svenska miljötekniken är en annan viktig uppgift. På andra internationella marknader bör det svenska Exportrådet kunna ta på sig motsvarande uppdrag.

Miljöteknikbranschen är ett tydligt uttryck för modern grön omställning. Den branschen har gynnats av den gröna skatteväxlingen som gör miljöskadlig verksamhet dyrare och arbete billigare. Det handlar om att ställa om till ett uthålligt samhälle. Miljöinsatser är inget hot mot den ekonomiska utvecklingen. Tvärtom är omställningen en förutsättning för jobb och välfärd.